Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om rätt till utträde ur Svenska kyrkan och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
vilka villkor det kunde tillåtas medlem av svenska kyrkan
att även utan uppgiven avsikt att övergå till annat
trossamfund utträda ur kyrkan, ävensom huru gällande
lagstiftning lämpligast kunde ändras därhän, att främmande
trosbekännare och de, som anmält sig till utträde ur
kyrkan, ej på grund därav uteslötes från rätten att deltaga i
avgörandet av frågor, som icke prövas vara av
beskaffenhet att böra allenast av kyrkans medlemmar handläggas,
dels ock att anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta
och för riksdagen framlägga de förslag, som av denna
utredning kunde föranledas. Riksdagen hade sålunda 1909
principiellt givit sin anslutning till förslaget om rätt till
fritt utträde ur kyrkan.
Riksdagens skrivelse i detta ärende av den 9 mars 1909
remitterades 1911 till rikets samtliga domkapitel och
Stockholms stads konsistorium, av vilka nio domkapitel
tillstyrkte, medan fyra sådana och Stockholms stads
konsistorium avstyrkte densamma. Av de tillstyrkande
domkapitlen framhävdes särskilt religions- och
samvetsfrihetssynpunkten. Det tillkomme icke kyrkan att med någon
tvångsmakt inom sig kvarhålla personer, som av verkliga
samvetsskäl önskade övergå till annat trossamfund eller av
andra skäl önskade ur kyrkan utträda, och den borde
undvika även skenet att söka med statens tvångsmakt inom sig
kvarhålla sina fiender och dem som eljest uttryckligen
från-säga sig delaktighet i hennes gemenskap. På samma gång
betonades, att den ifrågasatta reformen måste innebära
allvarliga betänkligheter, då den skulle medföra såväl ett
principiellt uppgivande av folkkyrkotanken som ock idén om
staten såsom en kristlig stat. Denna synpunkt underströks
ytterligare av de avstyrkande domkapitlen, vilka ock såsom
sin mening framhöllo, dels att förslaget vilade på en
oriktig uppfattning av den svenska folkkyrkans väsen liksom
ock på ett underskattande av den mycket stora tros- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
