Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fransyska stilboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu tog du mig på det ömma, Johan Ludvig.
Ack ja, jag har väntat dina reprocher. Trodde dock
icke, att de skulle komma så snart och i denna
stund. Hoppades kanske ock, att jag skulle vara
död och begraven före redovisningens dag. Vem
som underrättat dig vet jag icke. Men han har
talat sant. Jag har förstört ditt möderne.
Hästarna frusta där utanför och skrapa i sanden,
Baronen går fram och kysser sin son på pannan.
Han säger:
Jag önskar, att du aldrig måtte lämna ditt hem
så fattig som jag och så ensam.
Han går med hastiga steg mot dörren. Den blå
sidenkappan fladdrar i korsdraget och smeker med
mjuka flikar Frönsafors väggar.
Unge baron står, där han står. Efter en stund
ser han upp, ser sin bild i spegeln. På pannan
bär han ett smalt, blodrött märke efter kära fars
läppar. Hjulen gnissla mot gruset. Unge baron
kastar sig framstupa på golvet. Förgäves söker
kaplanen korrigera en så olämplig ställning.
Unge baron bemöter varje föreställning med
snyftningar och våldsamma sparkar. Han får ligga.
Tills vidare. Även den bästa edukation måste giva
ett visst spelrum åt impulser och sentimenter.
Redan långt från Frönsafors rullar gamle baron
på knaggliga vägar mot en perpetuell landsflykt.
Han har ögnat igenom den tätskrivna sidan och
med tillfredsställelse konstaterat, att sonen har en
värdig lärare. Halvt i distraktion vänder han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
