Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Judith.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon sade:
Bädden är redan i ordning och jag skall bära
in vatten och ljus. Det är kallt. Kanske ni vill ha
en brasa? Så här till års brukade vi alltid elda, när
min fästman skulle ligga där uppe. Han var för
resten min man nu, vi gifte oss i somras.
Soldaten lyfte av sig kasken och gick på tå fram
till sängen. Han trodde sig nödd att säga något
och frågade:
I vilken sjukdom?
Ack, sade hon och för första gången såg hon
honom rakt in i ögonen. Min man dog i kriget.
Han stupade i förrgår. Efter vad man sagt mig
skedde det i en bajonettstrid. Han fick strupen
avskuren.
Er far, började soldaten.
Hon avbröt:
Jo, jag vet - han säger att vi har en
smittosam sjukdom i huset. Ni lät inte skrämma er av
knepet? Det är ju så vanligt. Far är rädd, att jag
skulle förgå mig om jag mötte någon av de edra.
Men jag är inte så dum. Vem har mördat honom?
Varken den eller den. Det är kriget.
Det är sant, sade soldaten. Man får inte vara
ond på den eller den. Det är kriget, det är
alltsammans.
Ännu några steg närmade han sig huvudgärden
och betraktade den döde. Hustrun böjde sig fram
och pekade ut hur bajonettstynget skurit. Hela
strupen. Det var ett sår, som aldrig ville upphöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
