Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvud, Dydmaresund och så i Wenern. Putuholmen, Tjärnagle, Odnem,
upp efter Odnem, Gradnä, Hardämarslider, halfva Odnemä skog och all
Tisslaskog, allt vestan Anäfrö, det är upp om Klefven. då i Wargnäset,
Fulubäck framom mossen och så i stora sten, som ligger mellan mossarne,
Härbänksund, Klärmosse, Rosen vid Iljordshus. Löfnäs och sedan i
Wenern.
Man igenkänner flera af dessa märken, såsom Djupedal vid
Weners-borg, Tronemosse i Frendefors, Örs sjö. sjön Näsöl, Hjerterud i
Skålle-rud, Kärkiln, Ånimen, Ånimskog, Tissleskog m. m., som tycks visa att
man velat uppräkna gränsmärkena för östra Dal, Sundals, Nordals och
Tössbo härader, ehuru gränsen icke öfverensstämmer med nuvarande
skillnadsförhållanden för dessa härader. Emellertid är gränslinien
besynnerlig, — på ett ställe ofvan Nordal gående i Wenern och sedan åter
tillbaka, inneslutande endast halfva Ånimskog, men deremot hela
Tissleskog, som ligger näst derintill på vestra sidan, hvilket är en orimlighet.
Hela vestra Dal förbigås, som dock, åtminstone hvad Wedbo beträffar,
förekommer i sjelfva lagen, hvilken är fullt 100 år äldre. Och då ingen
anledning förekommer, att någon del af Dal före eller vid ifrågavarande
tid varit inkräktad och afsöndrad från Sverige, lärer det blifva omöjligt
att utreda orsaken hvarföre denna gränshandling blifvit uppsatt, och
ändamålet hvartill den skulle tjena4.
Uti Riksarkivet förvaras flera uppsatser om rikets gränser. Den äldsta
om Dal, jag der funnit, är af år 1554, skrifven efter infordrade uppgifter
för det möte, som hölls med Danskarne i Elfsborg d. 1 Maj samma år5,
för afhjelpande af flera misshälligheter, äfven om gränsen. Men de
Danska sändebuden blefvo oförmodadt hemkallade. Ärenderna måste upp-
4 Lika bristfällig är en uppsats på kyrkorna i orten, som äfven åtföljer samma lag,
och tros vara skrifven vid slutet af 1400-talet. Deri förekomma endast 17
kyrkor, neml. 9 i Nordal, 8 i Tössbo, liksom ingen enda funnits hvarken i Sundal,
Walbo eller Wedbo, eller att dessa härader vid samma tid icke varit bebodda
af christne, som haft kyrkor, ehuru man der har namn på kyrkoherdar för
samma tid.
5 Enligt v. Dalin och Riihs. Deremot har Celsius d. 24 Maj och Hvitfeld d. 25.
Jon Skrifvare och Nils Börgesson befalldes 1553 att begifva sig till gränsen och
taga reda på gränsmärken. De biträddes i hvarje socken af 12 å 16 de äldste
bönderna, som lemnade upplysningar. Handl:r rör. Skandin. hist., 29 del. sid.
73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
