Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„¡linvall. Likaså pa hennes vestra sida från vägen i Turrskogs socken
I ml er Ht till Ferglanda.
l)t.n \(>stra hergkedjan i Norrska och sedan Bohuslänska gränsen
utgör äfven en särskild rygg. välförståendes med flera mindre utgreningar.
C. G. Mvrin, i 1’etenskaps-Akad:s handlingar är 1831, sid. 171, antyder
ett annat förhallande, som dock är misstag.
Öf\erallt är radande bergarten gneis. Graniten är sällsynt.
Urler-skiffer träffas desto mer. Han är till större eller mindre del betäckt af
gneis, med undantag af några ställen, der gneisen sannolikt varit tunn
samt således i rnllstensfloden lätt afsllten. Öfvergångs- och
flötsbergs-arter saknas alldeles, med undantag af några i jorden liggande mindre
-tycken af gröfre och finare öfvergångs-sandsten, tjenlig till vätje-sten
eller l>r\ne. vid Långviken och Gäddevikshamn i Wenern å säteriet
1 längelö mark i Änimskogs socken. De väl afnötta kanterna på
sand-stenshitarne antvda. att dessa stycken blifvit hitförda från annat håll,
sannolikt i rullstensfloden, och möjligen från Dalarne. Efter det af
naturen sålunda danade bergsystemet vilje vi nu först uppehålla oss vid
ÖSTRA BERGKEDJAN.
Denna har inom Tössbo härad utgreningar af lägre åsar i sydöstlig
riktning, isynnerhet en betydligare i gränsen mot Nordal, löpande ner
i Wenern. Denna gren kallas Köpmannefjäll. I detta fjäll, äfvensom
längre norrut, träffas omvexlande lager af hälleflinta. glimmer och
(parts. — en art gneis. hvan fältspaten förlorat sin bladighet,
upptagit qvarts och sammandragit sig med egenskap af hälleflinta.
Likaledes chloritskiffer. än massformig, ganska seg och fast, än tunnbladig,
såsom i Ånimskog och Fröskog, med små rostfärgade prickar af
jern-oxidhydrat. Qvarts finnes isynnerhet i höjderna vid norra ändan af sjön
Änimen. Vid Fröskogs kyrka innehåller berget en oblandad hvit,
stundom i litet rödt eller violett stötande qvarts. Öster ut. ej långt derifrån, vid
Stenarsbyn i låga åsar nära vägen, är en hvitgrå, halfkornig qvarts,
delad i tumstjocka lameller, med chlorithinnor i fogningarne. Den
afvex-lar med lager af en tunnbladig, talkartad chloritskiffer. Qvartslagret är
här flerestädes afskuret nästan vinkelrätt mot skifringen af 1 till 2 tums
mäktiga drummer, eller sprickfyllningar, af hvit, fet (¡varts, hvilka upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
