Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märke efter en jättes säte och rvgg7. Grytorna voro till större delen
obemärkta till omkring 1808, då adjunkten, sedan komministern i Ölme,
And. Hvass lät rensa dem från sten, grus och vatten, samt i den branta
backsluttningen anlade en gångstig, omgifven af trän, buskar och
blommor, hvilket allt dock redan förfallit. Grytorna äro belägna på en längd
efter bergväggen af 200 alnar. Grytan längst i söder, vid pass 100 alnar
från kyrkans sydvestra hörn, är 4 alnar 10 tum i tvärsnitt och midtuti
2l/o alnar djup. Brädden åt berget stiger från botten 6 alnar uppåt. Två
andra grytor hålla 3 alnar hvardera i tvärsnitt. Den 4:dc är 2 alnar i
tvärsnitt. De öfriga IV2 aln och derunder. Den största nischen, kallad
Inggerds kammare, är 12 alnar hög, 15 alnar bred. En annan 7 alnar
hög, 5 alnar 18 tum bred. En tredje 10 alnar hög. Den 4:de och vackraste
är 12 alnar hög och bred, ingröpt 7 alnar djupt i berget, vinkelrätt från
nischens inre till en linie. dragen mellan nischens yttersta kanter.
Sannolikt finnes i dennes botten en gryta, som nu är full af grus och jord.
Så väl nischerna som grytorna och de öfriga urhålkningarne äro invändigt
slätslipade, berget i öfrigt deremot ojemnt och skråfligt. Af dessa grytors
och nischers glatthet får man begrepp om hvilken ofantligt lång tid
erfordras, innan denna bergart Igneis) vittrar till skråflighet. när
slip-ningen står lodrätt. Äfven ett nära vågrätt liggande berg, omkring 200
alnar sydost derifrån vid prestgårdens tomt, bibehåller ännu sin
slätslipade yta. Den sistnämnda nischens kant åt norr är skarpare än den
södra kanten, och fördjupningen mycket djupare åt norr. Enligt uppgift
af komminister Hvass, funnos i gr\ torna större och mindre klot- och
och äggformade glatta stenar. Då jag 1836 afmätte grytorna, låg en
äggformig sten cjvar i backsluttningen. Den höll 1 aln 21 tum i
tvär-linie efter längden samt 1 aln 2 tum efter den kortare tvärlinien. Hvilken
utomordentlig kraft har icke erfordrats för att sätta en sådan i rörelse,
och hvilken oerhörd tid innan dessa ofantliga fördjupningar blifvit
fullbordade! Jättegrytan sydvest från Tingsbräckan är oval, öfverst IV2
aln efter längsta tvärlinien, 1 aln efter den kortare samt 3J4 alnar
djup. En större jättegryta vid Heneviken i Håbols socken bör äfven
sär-skildt nämnas derföre. att ofvan henne är, såsom i Klockeberget. en sned
urnötning af 10 å 12 alnars längd, men endast hälften sa bred som grytan,
7 Dissertatio de Dalia. 1718.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
