Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sköts pa Rålundens skog i Ödeborgs sorken 1769E Sedan den tiden
torde knappt någon elg blifvit sedd. Enligt anmälan af Landshöfdingen
Axel Roos, funnos endast 5 gamla och 2 unga hjortar pa de fredade
kronoparkerna llalle-och Hunneherg 1744. Följande aret, den 27 Febr.,
tillät Konung Fredrik att äfven dessa fingo skjutas. Det är således
mycket sannolikt, att sådana djur redan förut försvunnit på Dal.
Vild skogsfogel, tjäder, orre, hjerpe samt sjöfogel är äfven ansenligen
förminskad. Den nyssnämnda Göteborgstidningen förmäler, att en skytt
pa 1720-talet kunde på en morgon hemkomma med 6 å o tjädrar eller
orrar. Nu är sådant omöjligt. Han torde p*a de flesta ställen få använda
mer än en dag för att få en enda sådan fogel. Våren 1810 gick jag
bittida en morgon öfver fjället från Ör till Jerbo och hörde med
förtjusning spelet af tusentals skogsfoglar. isynnerhet orrarnes. hvilket så jemnt
genomdallrade luften under ett par timmar, att det icke var tyst en
sekund. Få röster af detta slag låta numera höra sig. Man har äfven gjort
den iakttagelsen, alt hus-svalorna till antalet betjdligt förminskats under
de sista 10 å 12 åren. Enahanda anmärkning är likaledes gjord i södra
Wermland. men orsaken härtill är okänd.
Gräfsvinet förekommer temligen allmänt, synnerligen i Walbo härad.
Der träffas ock igelkotten, ehuru sällsynt. Lodjuret är allmänt på vestra
Dal. Utter finnes äfven. En vinst af skogens utödande — sannolikt den
enda —är att björnen nästan alldeles försvunnit och vargarne märkbart
aftagit. För 40 är sedan var alls icke ovanligt att få se vargar vintertiden,
stundom öfver 10 tillsamman, slröfva fram på Slätldal. Nattetid hördes
deras tjut och gnisslande. Någon gång hände, att de hröto sig in uti
mindre väl förvarade uthus, da de förmodade nagot der vara att vinna
mot hungern, till och med fanns exempel på att de uppåto hvarandra.
Bäf-ver (Bjur) måste i äldre tider förekommit flerestädes, derom namnen
Bjurhult, Bjurhem, Bjurviken, Bjurkärn o. s. v. påminna. Det intygas
dessutom af domböckerna i Walbo på 1600-talet, der tvister förekomma
om intrång i annans egande Bjurhus.
Fiskslagen äro de samma, som i angränsande bygder. Ål skall, enligt
fleras uppgift, aldrig blifvit fångad i de till Wenern afgående
vattendragen förr, än efter den 14 Aug. 1800. då Trollhätte kanal öppnades. 6
6 Walbo dombok 1775.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
