Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grafhögarne, af grus, jord, sand, inuti af sten, äro af samma
beskaffenhet ut- oeh invändigt som grift- och ättehögar annorstädes i riket. Högar
med kullerstens fotkedja äro mycket sällsynta. Ingen med bälte eller
krona. Ganska ha med toppsten5. Några få äro ovala.
Frågas nu, till hvilken tid dessa grifter oeh i dem funna fornsaker
böra hänföras, oeh hvilka folk de tillhört, så kommer man onekligen
lättast från svaret med den förklaringen, att grifter, hvilka endast
innesluta fornsaker af sten, äro de äldsta och tillhört stenåldern eller
sten-folket; de som innesluta bronssaker ensamt, eller stundom med tillägg
af något annat, tillhört bronsåldern eller bronsfolket6, d. ä. efter
stenperio-den: samt slutligen jernåldern eller jernfolket de grifter, som innehålla
jernredskap eller vapen. Utan tvifvel hafva längre öfvergångstider funnits
mellan dessa åldrar, under hvilka fornsaker skola förekomma från 2:ne
eljest olika benämnda tidehvarf. Dessa tidrymder kunna ej anses strängt
begränsade, lika litet som annan indelning af tiden, t. ex. i hög- och
brännåldern, eller i hedniska, katolska oeh reformationstiden. Man
kunde ej på en gång bortkasta stenverktygen samt antaga andra af brons,
ej heller dessa och antaga andra af jern, emedan det nya råämnet ej
på en gång var tillgängligt för alla i hvarje del af landet, ej heller
kunde konsten att förarbeta det hastigt spridas, synnerligen under en
rå hedendom, då det icke blott låter tänka sig, utan är ådagalagt, att
invånarne uti vissa trakter af Skandinavien på samma tid öfvervägande
nyttjat brons, då man i andra trakter nyttjat jernet. Det synes äfven
sannolikt, att under brons- och jernåldrarne fornsaker af flinta blifvit
nedlagda i grifterna jemte de aflidne, antingen såsom af dem i
lifs-tiden eröfrade af öfvervunna fiender bland ett annat folk, och således
segertecken, eller ock, synnerligast under sista hedendomen, såsom
skyddsmedel (amuletter), hvilka man tillskrifvit hemliga krafter,
emedan man icke känt deras tillkomst; en öfvertro, hvilken ännu ieke
försvunnit, såsom kändt och ofvan förmäldt är7. Ehuru denna indelning
af tiden har många och för närvarande, såsom det synes, giltiga skäl
5 Se Wallmans öfversigt af Svenska fornlemningar, uti Vitterh. Hist. o. Antiqv.
Akad. handlingar, 14 d. fig. 104, 105, 136, och sid. 26.
6 Utom äldre intyg, att kopparn begagnades förr än jernet, vitsordar Lucretius
i århundradet före Kristus: ”Et prior aeris erat quam ferri cognitus usus.”
7 Annaler for Nord. Oldk. 1848, s. 348.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
