Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef kort derefter lockad till Danmark och insatt i fängelse, der han
till-bragte sina 27 återstående lefnadsår.
Dacke-upproret i Småland 1542 kunde ej dämpas genom de åtgärder
som då vidtogos. Gustaf sammankallade derföre ett möte i Örebro den 19
Jan. 1543 af riksrådet samt Smålands och Westgöta adel. Fogden på Dal,
Sven Karth, var äfven der närvarande. Den 23 Jan.30 fick lian bref till
frälset i Wermland och Dal, att med sitt folk till häst och fot samlas på
den tid och ort, Karth å konungens vägnar utsatte, och borde frälset
sätta tro till Karth. liksom konungen med dem personligen handlade.
Mötesplatsen blef Wadstena, der adelns manskap skulle samlas den 22
Februari. Karth anbefalldes dessutom i konungens bref från
Norrköping den 15 påföljande Juni31 att hafva noga akt och tillsyn, att icke
någon tjufvehop (hvarmed förstås Däckens anhang) sig uppkastar eller
församlar på Dal.
Sedan Dackefejden väl var slut uppstod ny oro i Småland. År 1545
den 26 Maj32 anbefalldes Olof Eriksson att med alla knektar, som voro
förlagda i borgeläger uti Westergötland, Wermland och Dal, oförtöfvadt
begifva sig till Småland att förstärka fogdarne der nere emot
förrädarehopen. Karth åter förständigades den 21 Juni 33 att på Dal värfva det
mesta dugliga fotfolk, han der kunde öfverkomma, samt hafva det i
beredskap tills vidare föreskrift erhölles. Emedan Småländska oväsendet
denna gång tog snart slut, är troligt, att denna värfvade trupp icke
behöfde begagnas.
Gustafs regering var alltigenom bullersam. Han fick ej många år i
sänder hvila på sina lagrar och njuta af den rikedom i löst och fast,
som han så nitiskt åt sig och de sina förvärfvat. Än ml året före sin död
och sedan konung Kristian afsomnat stördes hans ro af fruktan för
dennes anförvandter, som föranledde herredagen i Wadstena 1559 samt
anstalter till försvar. Den 11 Juni samma år afgick Gustafs bref från
Stegeborg till dåvarande fogden på Dal. Maurits Stake, så lydande: ”Vi
låte dig förstå, att vi och detta vårt rike blifva flux undsagde. att vi
ju skole hafva oss krig och fejd att förmoda uti detta år af gamle
30 Riksregistraturet K. fol. 16.
31 D:o fol. 56.
32 D:o fol. 165.
33 D:o fol. 212.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
