Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dare ransakning undergå47. Hvad underhållet för de värfvade ryttarne
och deras hästar anginge, så i Wermland som Dal. lofvade Oxenstjerna
den 10 Juni, att yttrande derom skulle meddelas med första. Detta utgafs
ock en månad derefter, af innehåll, att rikskammarrådet fått befallning
meddela dem underhåll af någon viss ränta i länet; och som folket skulle
vara turberadt af de små infall och plackeri, som af fienden skedde äro,
och under tiden förelöpa, särdeles af det ryktet han låter utgå om sin
förstärkning i Norge, så hade riksdrotsen blifvit affärdad ner åt orten att
ställa armeen under en hög officerares befäl, samt i öfrigt vidtaga nödiga
anstalter till landets säkerhet. Emellertid inberättade Stake, att fienden
stod vid Magnors bro, 2000 man till fot och några hundra till häst, i
afsigt att inbryta öfver gränsen; att allmogen, som dels var sysselsatt
med höbergningen, dels med vakthållningen, icke förmådde göra tillbörligt
motstånd, hvarföre biträde begärdes från bergslagen. Uti svar härå
yttrade regeringen den 16 Juli, att fienden icke bestod af annat än
bönder och sammanrafsadt parti, och att den stora myckenheten icke vore
annat än vanliga falska Jutetidningar, hvilka ofta denna vår och
sommar blifvit utspridda, låsom man erfarit af en Tysk sergeant, hvilken
öfverlupit till Göteborg, der ban berättat, att de många tusen utländskt
folk, som skulle finnas i Bohus, utgjordes allenast af 8 kompanier till
fot och 4 till häst. allt bonddrängar48. Stake borde uppmuntra allmogen
att göra manligt bistånd, om så erfordrades, tills det krigsfolket hunne
ankomma, som redan vore uppbadadt. Den 10 Sept. anmälde Stake,
att Dals och Werndands ryttare, 213 man, blifvit delade i 2 kompanier,
och att han satt sin kaptenlöjtnant att kommendera dem, hvilket
regeringen gillade. Dagarne derefter hade Stake beordrat ryttmästarne Gustaf
Stake samt Ivar Bagge att anfalla fiendens skans vid Magnor. Den intog?,
dervid fienden förlorade 75 man pa platsen, några officerare och 14
gemene man i fångar samt 3 kanoner jemte ammunition49. Enligt Stakes
berättelse, hade han kommenderat Dals ryttare öfver Wermlandsgränsen,
hvilka i lika måtto intagit 2:ne fiendtliga skansar, raserat dem och
47 Han fick pardon den 7 Augusti.
48 Märkligt är, att nian af en öfverlöpares berättelse i Göteborg om ställningen
vid Bobus tog sig anledning betvifla uppgiften om förhållandet vid Magnor, i
hvars grannskap Stake befann sig.
49 J. H. Baeclerus, IIisi. belli Danici 1643—1645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
