Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likväl, på konungens befallning i Sept., dermed fortfara. När han
ändte-ligen erhöll folk, fick han till en del sådant, som rymde fältet.
Året 1678 använde Gyldenlöve mot Bohus och Göteborg, utan att
vinna sitt egentliga ändamål. Mot årets slut, då Bohuslän var utplundrat,
gjordes ströftåg till Dal. Men 1678 i slutet af December och 1679 i
början af Januari inföll fienden der på 3:ne ställen och utöfvade de
gräsligaste ohyggligheter. Under Jan. och Febr. hade Norrska
generalmajoren Dunkam sitt läger i Tösse. Tydjc kyrka. Hesselskogs prestgård,
norra halfva delen af Åmål, jemte 45 bondgårdar, förvandlades till
aska i häradets norra del, och många deribland på sjelfva nyårsdagen.
Kyrkors tillhörigheter och enskildes bohag bortröfvades, äfven
kyrko-klockor, såsom man med visshet vet hafva skett vid Gesäter. De la Gardie
var nu skild från krigsärenderna. Till honom, som då vistades på
Kägle-holm i Nerike, skref Per Olsson Luthman den 3 Mars 1679 om det
oerhörda tyranneri, som i de dagarne spordes på Dal. Fiendens styrka
under Dunkam uppgick till 4,000 man, utom några Bohushönder. Vid
första inbrottet hade 8 socknar i Wermland blifvit härjade. Derpä hela
Wedbo och Walbo, staden Åmål och Hesselskogs socken. I Walbo hade
fienden bränt nästan hvarenda stake. Kapten Sven Skough, densamme
som var med vid sjöslaget på Wenern och nu var kommendant i
Uddevalla skans, anförde brandpartiet. Den 1 Mars hade fienden, hvars största
styrka då stod vester om Stigsfjället, ankommit till Frendefors, uppbränt
prestgården och 30 kringliggande hemman. Kyrkoherden Torsten hade
med sin hustru flytt öfver isen på Wenern till Tådene. All boskapen på
prestgården jemte hela lösöreboet hade fallit i fiendens våld. Medelst
granaters och fyrkulors inkastande i husen, kommo dessa att inom Vi
timme stå i låga. Man förfor dervid så vildsinnadt, att barnsängsqvinnor
och annat sjukt folk, som icke förmådde fly undan, blefvo innebrända.
Kyrkoherdens i Frendefors gamla ”fäätulhisom ville försvara
boskapen, hade Norrskarne kastat upp i elden. Luthman förmäler ock, att det
i Westergötland varande krigsfolket samlades vid Förstena, och skulle
under generallöjtnant N. Bjelkes befäl bryta upp öfver sjön till Dal, dit
emellertid 300 kavallerister skulle nästa torsdag begifva sig att kunskapa
om fiendens ställning och antal. Beklagar att fienden, utan ringaste mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
