Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
salte sill eget silfver och juveler, för alt i första ögonblicket öka den
otillräckliga summan konungen hade alt lemna. Eda skans var i dåligt
skick. Man befäste Morast. gjorde förhuggningar der och vid
Glasfjorden. Armfelt fick till användande 1 bataljon infanteri. V<2 sqvadron
kvrassierer samt 2 kanoner, jemle allmogen från Dalarne och
Werm-land.
Pa Dal voro försvarsanstalterna ännu sämre. Westgöta-Dals regemente
var i Finland, deltog i slaget vid Högland den 17 Juli 1788 samt reträtten
från Högfors den 1 Sept. 1789. Enligt generallöjtnanten och
öfverbe-fälhafvaren vid vestra gränsen Carl Hjertas interimsfördelning af
trupparne, gifven Lagmansholm den 3 Sept. 1738, skulle förläggas i Åmål
296 man med 2 trepundiga kanoner. Till Strömstad föreslogos 1.218
man. Uddevalla 150. Wenersborg 1.310, Kongelf 200. Desse skulle göra
motstånd emot Norrska styrkan, som inbröt öfver gränsen och lärer
utgjort 9.540 man. enligt prinsens af Hessen uppgift.
Man hade flera kunskapare på Norge. Bland dem f. d.
inunsterskrif-varen And. Atterberg i Holmedal. hvilken inberättade den 17 Sept., att
större delen af Norrska armeen låg så nära till, att den inom 24 timmar
kunde vara på Svensk botten; att hvarje man af Norrska landtvärnet
fått 30 skarpa skott: att alla vapenföra drängar och husmän blifvit
försedda med gevär. De som ej voro dugliga att handtera skjutgevär,
skulle uppvisa, att de åtminstone hade sjut, spik-klubba eller värja, så
att ingen mansperson från och med 15 år fanns, hvilken icke hade
något vapen. Man hade vakthus och vårdkasar i ordning. En Norrsk
i Fredrikshall hade skrifvit till Atterberg, att han hoppades oroligheterna
skulle biläggas, samt att det ännu icke, efter bvad man kände, var
Danmarks afsigt att anfalla. Af tillrustningarne vill dock synas, som icke
blott den Norrske brefskrifvaren misstog sig, eller med uppsåt ville
missleda. utan äfven att Danska afsigterna gingo något längre, än ofvannämnda
krigsförklaring innehöll. En annan kunskapare hade varit inne i
Christiania och der erfarit, att Danska kronprinsen äfvensom prins Carl af
Hessen och dess son Fredrik kort före den 19 Sept. dit anländt, men
efter några dagar begifvit sig till Fredriksstad, hvarest funnos 16,000
man infanteri, utom karabinierer. 2.000 hästar voro antagna för armeen.
Anfallet troddes ske med första, ehuru man icke kände på hvad ställe.
Från Strömstad erfor man den 17 Sept., att i Fredriksvärn 10 galerer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
