Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att välmågan hos den besutna allmogen märkeligen tilltagit under de
sista 30 åren.
Efter denna inledning vilje vi nu vända oss till den äldsta jordeboken
för Dal.
Innan jordeböcker upprättades, en sak som Gustaf 1 lärde af de
katolske andelige. hvilka hade längder på sina gods långt förr än kronan
hade sådana, var skatteväsendet i mycken oreda och osäkerhet. Men de
första försöken i denna väg voro bristfälliga. Äldsta nu befintliga
jordebok för Dal 1540 är hvarken redig eller fullständig, brister, som
länge åtföljde dessa handlingar och hvilka ännu icke allestädes lära
vara fullt afhjelpta. Såsom exempel på oredan må anföras, att Wårviks
stom upptages både i Steneby och Wårviks socknar; Torrskogs stom
i Ödsköld och tillika i Torrskog: Tydjesäter i Lerdaln finnes under
Rännlanda; Asslebyn i Steneby igenfinnes i Håbol; Jerns sockens
hemman äro 1571 upptagna i Holms socken. Blekan och Korsgården äro
ännu i 1609 års jordebok införda under Gunnarsnäs, men i samma års
kronotiondelängd, hvilken fördes af pastor, stå de. såsom sig bör, i
Dalskog. År 1625 finnes Blekan i Gunnarsnäs sockens jordebok. På
jorde-böckernas ofullständighet kunde en myckenhet exempel anföras.
Ofvan-nämnde Asslebyn kom ej in uti Steneby sockens jordebok förr än 1589:
Norebyn i samma socken likaledes icke förr än 1605, men finnes i den
af pastor förda kronotiondelängden redan 1550, således 55 år innan
hemmanet upptogs i kronans jordebok, hvilken fördes af
häradsskrifva-ren. Orsaken till denna jordeböckernas otillförlitlighet må nu vara
hvilken som helst, visst är att den finnes.
I början af de äldsta jordeböckerna brukades införa en underrättelse
huru jordeboksräntorna utgingo. Detta kallades ortens undervisning.
Denna undervisning uti Dals äldsta jordebok i kongl. kammar-arkivet i
Stockholm för 1540 börjar sålunda:
”Dall är deleth och lagdh udhy fäm Härredher som är Sundals
Här-rede: Nordals: Warbo: Webo och Tissbo Härreder: Dogh synnerlighen
hvarth härrede för segh beschreffvith med sijn årligha uthskyllan.
Ytherligare är vetandis’ ath Huffvuth skathenn aff forschriffne
härreder uthgiörs årlighan udhi smör och inghen annen skath.
Ther nästh är agthendis athe holle årlighan fogthen fodringz häster:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
