Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att verkstäderna under de sista 10 åren icke varit begagnade.
6. Bäckefors. Se stångjernssmidet. 1767 den 19 Mars privilegium
på en garfstålshammare med härd. 1 blästerståls cementeringsugn. 1
knipphammare. 1 spiksmedja med nödiga hamrar och 1 tråddrageri.
Eldigt resolution den 14 Juli 1824 nedlades 1 knipp- och 4
spikhammare. 184-0 den 29 Okt. privilegium för uppförande af 1 knipphammare
med äsja. 1 stjelpugn och 1 kupolugn, hvilka inrättningar koinme att
drifvas med stenkol, samt slutligen 1 stålugn.
7. Ilvitlanda. Se stångjernssmidet. Brukspatronen Erik Koek erhöll
privilegium den 6 Juni 1745 att på sitt skattehemman Hvitlanda egor
anlägga 1 jerntrådsdrageri och 2 knipphamrar. 1775 den 2 Dec.
tillstand att nedlägga dessa, hvilka flyttades till Loviseholm. 1780 den
11 Juni resolution för Dals bergs-societet att från Stenarsbyn i Fröskogs
socken få hitflytta det derstädes den 27 April privilegierade, men ej
uppförda manufakturverk af en knipphammare och en spikhammare
för en slock med äsja. 1798 den 1 Sept. utslag för Chr. Sahlin att
vid den för knipphammaren inrättade stock tillsätta en plåthammare,
med begagnande af den till skär- och valsverket tillåtna glödugn. 1802
den 20 Dec. tillstånd att anlägga en stålugn för 200 Skepp tillverkning.
1833 den 14 Okt. utslag för egaren Maurits Sahlin, hvarigenom
till-läts en planerhammare på särskild stock i förra manufaktursmedjan,
utan förändring i öfrigt af verkets privilegier, eller förhöjning i redan
tillåtet tillverkningsbelopp: i följd hvaraf verket skulle utgöras af en
stock med en knipp- och en planerhammare, en stock med en knipp- och
en spikhammare, jemte nödiga eldstäder, samt en stålugn, för en årlig
tillverkning af svartsmiden och stål till sammanräknadt belopp af 200
Skepp. 1849 blef J. Thran egare och 1850 bonden Torsten Olsson.
8. Katrineholm. Se stångjernssmidet. Redan på 1770-talet hade
bruks-egaren Samuel Kock på Södra Dingelviks egorymd i Steneby socken
anlagt en slaggugn med dertill nödiga inrättningar, till stångjerns
utdragande ur hammarslagg. 1794 den 15 Juli fick bruksegaren Anders
Utterholni tillstånd att på samma stock få åter upptaga den derstädes
varande knipp- eller spikhammaren och årligen förädla högst 20 Skepp,
köpe-stångjern till spik, hästskor, söm. spadar m. m.
9. Lisefors i Fröskogs socken. 1795 den 5 Okt. privilegium för
Chr. Sahlin att på Hensby jord (samma ställe der Dals bergs-societet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
