Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det stora målet. Emedan folket i denna magra ort mastan allmänt måste
köpa spannemål, skulle det falla allmogen och städerna svårt, hvaröfver
de ock mycket lamentera, om de skulle köpa efter den mindre skäppan,
föregifvande. att säljarne lära ringa lämpa priset efter det lilla målet.”
Man finner således, att regeringen, för att åstadkomma likhet, åstadkom
brakräkning i kronoräkenskapen och förlust för folket. I sociala
förhållanden händer ofta, att en i teorien riktig tanka bl i f ver skadlig i
praktiken.
Frågas nu huru stor den påbjudna tunnan var, så vet man väl, att hon
1580 innehöll 48. år 1582 deremot 50 och 1638 54 Stockholms kannor.
Men då kubikinnehållet af en sådan kanna är okändt, liksom om detta var
lika eller olika under dessa 3:ne uppgifna år, så är äfven tunnans
kubikinnehåll obekant. Att den äldsta tunnan likväl motsvarade l1/*» tunna
efter nuvarande mål. vill synas t\dligt deraf, att prostetunnan, som är
en tunna af hvarje kyrkohärberge, enligt kronoräkenskapen 1681, ”efter
gammal plägsed" upptogs med 1 tunna eller 6 skäppor, och sålunda
ännu utgöres på Dal. Domkyrkotunnan utgjordes 1681 på lika sätt
här-städes med 6 skäppor.
RÄKNESÄTT. Ehuru lång tid förflutit sedan mark var gångbar i
mynträkning, äfvensom då daler lilfvermynt och kopparmynt gick och
gällde, får man dock ännu på landsbygden, så här som annorstädes, höra
mark och daler. Under medeltiden innehöll 1 mark (marca) 8 öre (ora),
hvarje öre 3 örtugar Isolidus), hvarje örtug 16 penningar (numulus). Så
förmäler ortens då varande lagbok. En mark är ännu 8 öre eller styfver, d.
ä. 2 skillingar, som motsvara 24 örtugar. Frågar man huru mycket en
fastighet kostat i inköp, så svaras allmänneligen i daler riksgäldsmynt,
icke i riksdaler. Tolf skillingar riksgäldsmynt kallas 6 mark, 18 sk.
riksgälds 9 mark. Deremot benämnas 16 sk. en plåt och 24 sk. heta 3 daler,
40 sk. 5 daler. 1 r:dr 8 sk. 7 daler, o. s. v. Någon gång får man äfven
på vestra Dal höra en sådan bestämning eller värde som: tre gånger
attan daler o. s. v., alldeles såsom man i medeltiden sade. enligt
West-göta-lagen; trenne nio mark: trenne sexton örtugar. Ja, det är ej
längesedan man på södra Dal nämnde och använde runstyckets (örtugens)
fördelning i penningar, dock icke i 16, utan 8 penningar. Vid gränsen mot
Bohuslän räknas stundom i daler kopparmynt. Häraf synes, att allmän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
