- Project Runeberg -  Beskrifning öfver grefskapet Dal /
344

(1965) [MARC] Author: Anders Lignell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANSTALTER TILL FYSISKT VÄLBEFINNANDE.

VÄGAR, BROAR, GÄSTGIFVERIER.

Westgöta-lagen nämner 3:ne slags vägar, hvilka allmänheten borde
rödja: landsväg, kyrkoväg, qvarnväg. Allmänna lagen 1442 har dertill
tingsväg. Man må dock ej tro, att någondera var jemförlig med annat
än nuvarande sämre byvägar. Både resor och forslande skedde
fordoms-dags hufvudsakligen till häst. Hjuldon voro högst sällsynta. Man inkörde
sin gröda på slädar, såsom ännu flerestädes sker i skogsbygder och
oländiga marker, hvarpå exempel härstädes förefinnas vid flera hemman
inom Torskogs, Wårviks, Ärtemarks socknar och några andra ställen i
Wedbo härad.

Äldsta allfarivägen, eller så kallade landsvägen, här i orten är utan
tvifvel den emellan Wenersborg och Åmål, och förblef länge den enda.
I hvad mån väganläggningarne utvidgades och vägarne förbättrades,
derom saknas upplysningar för de äldre tiderna. Att kyrkoväg länge var
liktydigt med ridväg, tyckes annexkyrkornas namn, ridkyrkor, gifva
tillkänna. Så kallades de ännu i Gustaf II Adolfs tid. Omkring 1620 blef
vägen från Westergötland genom Dal till Wermland först upparbetad
till namn af kungsväg men var ännu i Carl XI :s tid nära omöjlig
att färdas med hjuldon, enligt landshöfdingens underd. berättelse1. Vid
1620 var ingen allmän väghållning i Walbo härad. Det är lätt begripligt
hurudant tillståndet skulle vara, när vägarne ej voro indelade. Men före
1670 hade häradet röjt väg genom Walbo till Wenersborg, Uddevalla
och Qvistrum1 2. Af Felteros’ karta öfver Dal3 1658 vill synas, som flera
härads- eller landsvägar då icke funnos, än l:o den förstnämnda mellan
Wenersborg och Åmål; 2:o en annan från Forsane i Frendefors till

1 I riks-arkivet.

2 Walbo dombok 1671.

3 I kongl. landtmäteri-kontoret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:40:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ladal/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free