Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ANDELIGA ODLINGEN,
UNDERVISNINGSANSTALTER.
Kyrkan är genom sina tjenare en missions-anstalt till mensklighetens
både förnufts- och sedlighets- förädling, och har. i denna sin egenskap,
djupt ingripit i alla lifvets förhållanden. Kristna lärans förkunnare voro
i århundraden de, som uti klostren, domskolorna samt
andakts-stunder-na undervisade icke blott i den kristliga tros- och sedeläran, utan ock
genom sin högre bildning och föresyn spridde insigt och förbättring
i åkerbruket, boskapsskötseln, trädgårdshandteringen, slöjderna, i
byggnadskonsten1, i lagstiftningen, kameralverket, i väg- och
bro-anläggningar, dels sjelfva anlade, dels gåfvo anledning och plan till skolor
och akademien i Upsala, korteligen i nästan alla riktningar af den
enskilda och offentliga verksamheten banat vägen för den odling vår
tid för närvarande innehar. Detta inre missions-arbete fortgår, och
kommer väl att framgent i väsendtlig måtto fortgå med det fortgående
slägtet, som ingenstädes, hvarken i stad eller land, födes fullmoget
i insigter, erfarenhet eller dygder, ehuru genom samhällsinrättningarnes
utbildning mycket af de verldsliga bestyren blifvit och än vidare synes
kunna blifva öfverflvttadt på andra händer. För att icke begå orättvisa,
måste man erkänna de omätligt stora förbindelser vårt land har till
det katolska presterskapet och munkarne, hvilka, oaktadt sin papism
samt enskildes brister och fel, dock voro odlingens grundläggare.
Att kristna läran var känd på Dal och äfven af flera antagen omkring
år 1072, då Adam af Bremen skref sin kyrkohistoria och sin lilla bok
om Danmark, lärer icke med skäl kunna betviflas. Han säger: ”Mellan
Norge och Sverige bo Wermlänningarne. Finvederne och andra, som
alla nu äro kristna, hörande till Skara stift”1 2. Men förhållandena med
kristendomens uti och från Westergötland ådagalägga, att Adams ord
1 Skånes konsthistoria af C. G. Brunius. Lund, 1850.
2 Adami Bremensis libellus de situ Danice. Stephanii upplaga 1629, sid. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
