Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sålda, dock att det, som varit pantsatt eller säldt. skulle vid tinget
lösas för mer eller mindre, allt efter som det varit Längre eller kortare
tid borta och kunnat lösa sig sjelft: att biskoparne skulle gifva
konungen en viss afgift af sina inkomster, efter som de med honom kunde
komma öfverens. likaså domkyrkorna och kanikerna. Konungen borde
taga biskoparnes slott, intilldess kronans slott blefvo uppbyggda.
Borgerskapet och bergsmännen tillstyrkte att. emedan kyrkor och
kloster försvagat ridderskapet, dessa borde upprätta ridderskapet igen,
och begärdes, att kyrkans prelater ville låta konungen få deras slott,
så länge kronans slott uppbyggdes.
Allmogen svarade: hvad anginge kronans svaghet (adelns svaghet
nämnes icke), så öfverlenmades till konungen och riksens råd att
derom besluta, och må konungen taga bispernas slott till låns intilldess
riket kan komma i bättre stadga. Hvad kyrkornas räntor och annat
sådant anginge kunde allmogen icke svara till.
Biskoparne samtyckte att lemna sina slott och en viss penningesumma
af sina inkomster.
Dessa meningar uttryckte riksens råd i öppet bref till menige man
i riket den 24 Juni 1527 på följande sätt:
1. Konungen skall sätta alla biskopar före huru många hästar han
ville hafva dem ridandes. Hvad sedan öfver är af deras räntor, det
tage konungen. Likaså med domkyrkornas och kanikernas räntor, sedan
öfverlagdt är. huru mycket de behöfva till sitt underhåll.
2. Konungen tage bispernas slott, besynnerligen till dess att kronans
slott uppbyggde varda.
3. Öfver de kloster, hvars invånare lefva af landtgods, insätter
konungs vishet och aktning för sin ed samt medständers rättvisa, om den
förre gjorde framsättning (proposition) att dessa fastigheter borde till adeln
återlemnas på lika sätt, som efter Westerås recess och så som den utfördes,
samt de sednare med honom instämde: emedan bondeståndet försvagat
ridderskapet. så borde bondeståndet upprätta ridderskapet igen? Så yttrade
borger-skap och bergsmän 1527. Veterligen är ingen samhällsklass, som af kronan
eniottagit och ännu innehar större gafva i fastighet än borgerskapet. I Forsells
statistik upptages beloppet till 779 hela hemman, hvarmed kronan således,
efter Gustaf Wasas och dåvarande borgerskaps stats- samt rättslärfc, är
försvagad. •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
