Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kambol med Hallebo och flera, inalles 10% mantal, till rvttmästaren
välborne Bengt Börjesson Papegoja den 1 Dec. 1639. Sedermera köptes
Kambol m. fl. gårdar af Jost Hansson och derefter af kammarrådet
Martin Augustinsson Leijonskiöld, som derpå erhöll konglig
bekräftelse den 27 Febr. 1647. Denne man fick af drottning Kristina den 6
Febr. 1652 under ärfteligt frälse och frälsemanna tjenst, dermed att
göra och låta som med annat sitt arf- och aflinge-gods, 131^4
skattehemman. 2 tomter och utj ordar. 4% kronohemman och 9 ut jordar
(d. ä skatterättigheten af dessa), alla belägna uti Laxarby, Ärtemark,
Steneby, Tissleskog, Ödsköld, Wårvik, Torrskog, Nössemark, Ed,
Töfte-dal. Håbol, Gesäter. flesselskog, Mo, Åmål, Tydje och Ånimskog socknar.
Leijonskiöld upphöjdes den 10 Mars 1654 till friherre af Elfkarleby,
herre till Daleborg, Norra Spellinge och Wallhof. Något friherreskap
till Daleborg blef honom således icke förlänadt. Han föddes 1600, afled
1656 och bodde aldrig på Kambol. Hans son. landshöfdingen i Halland,
sedan i Skåne och sist i Jönköpings län. Augustin Leijonskiöld, död
1682, blef efter fadren egare af Kambol, ocJi sedermera dennes son
C. F. Leijonskiöld. Då reduktionen inträffade, befallde Carl XI, att
med 1681 års ränta indraga friherreskapet. Konungen befallde
landshöfdingen härstädes von Vicken, den 23 Sept. 1681, innan ännu
reduktions-kommissionen fullbordat undersökningen och afgjort frågan,
att anslå Kambol till boställe för öfversten David Macklier och hans
efterträdare, såsom liggande midt uti hans regemente. C. F.
Leijonskiöld ingaf likväl till reduktions-kommissionen den 16 April 1683 en
skrift, deruti han, såsom det synes, klart ådagalade, att indragningen
af Kambol, såsom ett allodial köpt gods och ej något friherreskap,
vore en uppenbar olaglighet, stridande mot riksdagsbesluten. Kambol
blef icke öfversteboställe, och den förhastade onådiga befallningen lärer
således måst återgå. Kambol egdes från April 1688 till 1716 af biskopen
i Westerås Mattias Iser, och var då 6% mantal säteri; 1737 egdes det
af öfversten Abr. Segerfeldt; 1767 af öfverste-löjtnanskan, grefvinnan
Cronhjelm. Sedan af öfversten, ridd. af svärds-orden Carl Jakob von
Qvanten, som 1778 d. 1 April erhöll kammarkollegii resolution, att
säteriet får kallas Qvantensburg. Han föddes den 30 Juni 1734. Var
löjtnant vid Skånska kavalleriet då han blef major vid Braunschweigska
gardet till häst. Derefter öfverste i Fransysk tjenst. Död 1789. Gift med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
