Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vis ändrades detta genom beslut den 2 April 1831, da Galgberget
utsågs till sådan handelsplats. I korsgången på den gamla kyrkogården
star en liten grafsten upprest, som ut\isar ställets fordna ändamål.
Hedan 1765 erhöllos 2:ne kollekter i riket till kyrkans ombyggnad,
följande året ovillkorlig kollekt oel slambok till samma ändamål.
Kyrkoherden anmälde 1783, alt hon var i stort hehof af reparation samt
yrkade att hennes medel derföre af magistraten måtte indrifvas. Men
fick det svar. att sådant vore obehöfligt, da hon snart skall nybyggas,
llela magistratspersonalen hann likväl utdö innan nybyggnaden 22 år
derefter företogs. Enligt kongl. resolution 1777 borde nya kyrkan
uppföras vid stadens norra sida, der hon ock anlades ofvanpå berget
samt blef färdig 1806. Hennes ena långsida vänder åt staden. Hon är
en aflang fyrkantig hufvudbyggnad. som har skiffertak med lika
sluttning åt sidor och gaflar. Tornet är muradt vid södra långsidan. Professor
Brunius har gjort flera svåra anmärkningar vid kyrkans yttre och
inre anordning samt murarnes uppförande. Han förutser att tornet
skall efter en tid instörta’!. Orgeln, del enda på Dal, byggd af Joh.
Eberhardt 1819, kostade 2.742 r:dr banko. Betaides af Reimanska
gåfvomedlen. 1844 hitskänkte brukspatron J. Åberg en dyrbar
messe-skrud af rödt sammet med guld. samme man, som gagnat detta
samhälle med andra gåfvor (hvarom nedanför) och jemväl 1845 gaf
landtförsamlingen ett skolhus under skiffertak vid Kasenberg.
Begraf-ningsplatsen ligger ett stycke i vester frän kyrkan.
Rådhuset. Man beslöt 1685 att flytta det till midt på torget. Det
dröjde dock med verkställigheten omkring 70 ar. Omsider blef den
första rådstugan så förfallen, att rum för sammankomsterna i många
år dels fritt upplätos af borgmästaren And. Åbergh, dels efter hans
död hyrdes. 1758 var nya rådhuset på torget färdigt med sitt lilla
torn på taket. I nedra våningen funnos häkte och andra förvaringsbodar.
1808 var detta rådhus i sa bofälligt skick, att det ieke kunde begagnas
vintertid. Borttogs 1812, då nuvarande rådstugubyggnaden var i
behörigt skick. Är belägen vid Kungsbron. vester om Kungsgatan, söder
om och invid ån. I nedra vaningen rum för auktions-kanmiaren, en
vaktmästare, häkte. Rådhus-arkivet är af nuvarande borgmästaren satt
’* Antiqvarisk och arkitektonisk resa 1839, s. 172 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
