Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 3. Om folkets seder och oseder - § 6. Om Sjukdomar och Huscurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De tro, at sådana människjor gifvas, som
kunna genom trullkonst skaffa fram stulna
saker och slå ögat ut på tjufven, när den
konstige mannen blott ser uti et vatn ämbare. Af
foglars och djurs inälfvor spås om
tilkommande väderlek. Annan dag Jul tränga de sig
det fortaste, som möjeligt är, ur kyrkan i
Wåxtorp, och tro, at den som kommer först hem, får
först inhöstat det året. Samma dag rida de
Staffans skede[1] för at komma först til vatnstället med
sina hästar. Här vid får jag likväl anmärka, at intet
alle äro så vidskeplige, utan är allenast qvarlefvor
här och där, flere eller färre, hos en del af de
enfaldigare.
Jag hade så när glömt goenissen, en osynlig,
som bönderna tro föra rikedomar til vissa
personer, och vätter; men därom kan ses Ströms
befkr. över Sundmöre. Vätter tros förtära något,
som spilles. Vätterna sku’ ha något, sade en
gammal man til mig när jag spilde bränvin.
§6.
Om Sjukdomar och Huscurer.
Skäfver kallas här en, om icke flere slags,
tärande sjuka hos barn, som en stor Medicus
försäkrat mig vara Rachitis eller ängelska
sjukan. Denna är icke heller så sällsynt; men
ordsakerne, som här upgifvas til denna
sjukdomen, äro löjeliga: de tro, at om qvinnan, när
hon är hafvande får se en lönhora (jag brukar
deras egit ord) och qvinnan är utan förkläde, så
får barnet denna så kallade Skäfver, eller om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
