Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Frejatiden och de första Stockholmsnovellerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST BLANCHE
man behöver ej av hans Scènes de la vie parisienne läsa mer än
inledningen till L’Histoire des Treize för att döma om det liv och den
poesi han vet att nedlägga, ej allenast i det yttre av byggnaderna,
utan i det hemlighetsfulla skuggspel, som rör sig bakom gardinen
vid en enslig lampa på vindskammaren eller i det präktigt upplysta
sällskapsrummet.» Det var ju också vid denna tid Hagberg själv
umgicks med planen att skriva en Stockholmsroman, som trots sitt
fragmentariska skick — den makulerades år 1838, sedan första
delen tryckts — dock i viss mån är den första egentliga inom sin
genre.
Av Dickens hade ett urval av »Sketches by Boz» influtit i Palmærs
tidning Östgöta Correspondenten åren 1838—39 samt utgivits i
bokform år 1840. I Freja (den 18 september 1840) uttalades det en
önskan om att få en fullständig översättning av »Sketches» och
dessutom av Dickens’ romaner »Pickwick Papers», »Oliver Twist» och
»Nicholas Nickleby». Det heter: »Dickens är oöverträfflig i
skildringen av Engelska vardagslivet, ty där är en obeskrivlig humor,
en eld och en energi i teckningen och objektivitet i framställningen,
som man ej i samma grad återfinner hos någon av samtidens
humorister. Dickens är en Hogarth i prosa.» Att Blanche redan nu kände
Balzac kan man se av att en av hans Frej anoveller bär ett motto från
en av dennes till svenska översatta romaner, och om hans
bekantskap med det moderna huvudstadskåseriet vittnar att han redan i en
av de första Frej aartiklarna i förbigående talar om Jules Janin
såsom »Frankrikes Jean Paul».
Det var också i egenskap av kåsör Blanche i Freja debuterade
såsom Stockholmsskildrare. Redan den 19 oktober 1838, kort efter
hans inträde i tidningen, stod där att läsa en med hans signatur -e
undertecknad artikel med titeln »Det nya Templet på
Drottninggatan». Det var ett kåseri —- »följetong» kallade samtiden det ■—
över August Davidssons nyanlagda konditori i Trädgårdsföreningens
södra paviljong vid Drottninggatan. Sedermera fortsatte han
följande år med ett nyårskåseri, ett första-maj-kåseri, en följetong »Ba-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Apr 29 23:43:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lammbla/0044.html