BILDER UR VERKLIGHETEN som alltid vidlådde hans dialogstil, så fort den rörde sig om högre ämnen, fick en sorts naturlighet, då interlokutörerna voro skådespelare med granna scenrepliker klingande i öronen. I »En skådespelares äventyr» röra vi oss fortfarande ofta i småborgerliga interiörer, men de förgyllas av kulissvärldens paljettglimmer. Någon betydande roman är givetvis inte »En skådespelares äventyr», men den är Blanches mest förfinade och konstnärliga. På ett sätt som intet annat diktverk ger den oss själva tidsdoften av 1830-talets Stockholm, alldeles som herrgårdslivet från samma period återspeglas i Sophie von Knorrings romaner. Med sin blandning av roman och memoaraktig verklighetsskildring har den inte varit utan betydelse för den senare litterära utvecklingen, och ännu i »Röda rummet», där ju också kälkborgerlighet och artistbohem stöta samman, kan man spåra genljud från den, liksom senare hos Hjalmar Bergman. »En skådespelares äventyr» hade tydligen givit Blanche lust att försälja sina egna minnen från tidigare dagar. I »Strödda anteckningar» brydde han sig inte om att begagna någon fingerad berättare som mellanhand. Ursprungligen tyckes det dock ha varit hans avsikt att på något sätt anknyta serien till »En skådespelares äventyr», ty dess inledningsberättelse, »Natur och konst», skildrar författarens möte med sin gamla skolkamrat Victor Ekström, numera välbeställd hovintendent på ett kungligt lustslott. Men den uteslöts sedermera ur samlingen, och Victor Ekström förekommer inte vidare där. Några av berättelserna i »Strödda anteckningar» äro tydligen autentiska barndomsminnen; vi ha här skildringar av hemmet, av Sporrongska gården, hovslagarverkstaden och skolåren med deras bataljer mellan klarister och jakobister. Andra noveller hänföra sig till studenttiden och tjänstgöringen som extraordinarie i verken under början av 1830-talet. Det är tydligt, att Blanche här skildrar verkliga personer och händelser, och alltsomoftast ger han också små notiser om sitt tidigare liv. I högre grad än Blanches övriga verk kunna »Strödda anteckning- 151