AUGUST BLANCHE tull leder ned till Fredrikshov, med idel rödmålade plank å ömse sidor, utan stenläggning och försedd med en kardborrhäck, som enligt Blanches spådom en gång kommer att ta i besittning hela gatan, »måhända den minst besökta i hela Stockholm». Eller det dåvarande Stockholms minsta boningshus, »Stånddrabantens gård» i hörnet av Jungfrugatan och Ladugårdslands tullgata, »icke större än att det med sina två skorstenar bör kunna skjutas in genom någon av portarna på Stockholms slott. Det skulle ypperligt passa till julklapp åt små prinsar.» Med rörande samvetsgrannhet håller Blanche reda på dessa små kåkars öden, deras växlande ägare och de under årens lopp vidtagna förändringarna. I novellen »Lurendrejaren», som är förlagd till år 1844, skildrar han hörnhuset vid Tullgatan och Sevedbååthsgatan, ett litet rödfärgat träruckel med lutande knutar, gul port och gula fönsterluckor. Gårdshuset hade då bara ett enda rum, »en flöjelstång därvid och bakom det en kåltäppa». »Nu lär det ha fått ett kök på rummets bekostnad», antecknar Blanche. Blanche, som i sina romaner skildrat Stockholm som en storstad med skrämmande »mysterier», har nu, då Stockholm verkligen börjat ikläda sig storstadskostym, mest sinne för småstadsidyllerna i utkanten och det liv, som leves där. I den lilla träkoja på en klint av Tyskbagarbergen, där den frodiga »Madaskan» har sitt mjölkmagasin, hålles det en afton en förnämlig bal. Huvudparten av gästerna utgöres av hederliga kogubbsfamiljer med döttrar och söner, som på vardagarna sköta kreaturen ute på Ladugårdsgärde, men där finnas också så fina kavaljerer som »Madaskans» bryllingar, »hans majestät konungens förste förriddare herr Stålblom» och »hans kunglig höghet kronprinsens förste löpare herr Plattin». Där trådes till musik av valthorn och klarinett den aldrig utom Stockholm skådade hippe-tippsdansen, en ringdans vid vars refräng »hippetipp, hippetapp, hippetupp» man gör tre jämfota hopp. Lika litet nu som förut åkallar Blanche Bellmans namn, och dock är det just hos honom, som man finner något av Bellmans anda. Det var också en gård med Bellmanska anor, som skulle bilda 156