NOTER Sid. 14, rad 7. Novellerna »En moder» och »Malthuset» i »Strödda anteckningar». 15, rad 17. Såsom Gynther utrett, bodde Blanche åren 1848—50 i Grev-gatan 42. 15, rad 26. Romanen »Flickan i Stadsgården». 17, rad 16. Erdmann: »August Blanche och hans samtid», Stockholm 1892, s. 299. 18, rad 22. »Tvenne grovsmeder» i »Hyrkuskens berättelser». 18, rad 26. I »Strödda anteckningar». 20, rad 14. »Ur minnet och dagboken» VI, Stockholm 1871, s. 183; jämför Gynther: anf. upps. 20, rad 24. Enligt Gynthers utredning ådrog sig Catharina Blanck under tiden för August Blanches andra Uppsalavistelse, 1836—38, en mycket tung skuldbörda och måste år 1839 träda i konkurs. 24, rad 23. Den 3 februari 1845, Lars Hiertas Minnes arkiv. 28, rad 11. Brevet har publicerats av Spångberg i »Från Arvid Posse till Per Albin Hansson», Stockholm 1936. Originalet har med Adolf Hedins papper kommit till K. B. 30, rad 8. Jämför Böök: »Minnesteckning över Fredrik Cederborgh», Sv. Akad. Handl. 1923—24, Stockholm 1925, Ehnmark: »Studier i svensk realism», Uppsala 1930, och Nils Sylvan: »Svensk realistisk roman 1795—1830», Stockholm 1942. 31, rad 23. En mycket fin karakteristik av Cederborghs och hans lärjungars samtidsskildring finnes i Nils Sylvan: anf. arb. 34, rad 17. Mortensen: »Riddar S:t Jöran», Samlaren 1912. Mortensens uppgift, att korrekturupplagan helt gått förlorad, är dock felaktig. Den finnes på K. B. 38, rad 20. Möjligen är denna recension av Blanche. Att han redan tidigt läst Dickens framgår av ett brev från Palmær till Sandström den 17 april 1842 (K. B.), där det talas om att Blanche har till låns en Dickensroman. 41, rad 9. Böök—Sylwan: »Svenska litteraturens historia» II, Stockholm 1929, s. 509. 43, rad 25. I »Tavlor och berättelser» bär den titeln »Tvenne älskares öden». 58, rad 12. Blanche skulle sedermera mer utförligt skildra Norgren i novellen »Plånboken» i »Strödda anteckningar». 61, rad 19. Nordensvan: »I rampljus», Stockholm 1900. 175