Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den mekanistiska världsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kort har hans fantasirika hjärna skapat en mängd olika upp-
slag och teorier, som han vill ha pröfvade af vetenskaps-
männen därhemma. Och efter Englandsvistelsen uppräknar
han i ett bref till Benzelius ej mindre än fjorton epokgö-
rande uppfinningar, som han gjort och skickat beskrifningar
på till sin fader. De innefatta bl. a. en undervattensbåt, en
ångmaskin, en flygmaskin. Det är nästan för mycket af det
goda, och man kommer ofrivilligt att tänka på en af den sam-
tida satirens favorittyper, »projektmakaren», som har huf-
vudet fullt med idéer af de mest skilda slag, som kan kon-
densera luft i fast form, draga solstrålar ur gurkor o. s. v., tidens
karrikatyr af sin egen upptäckarmani, sin oförbätterliga optimis-
tiska förtröstan på vetenskapens förmåga att göra det omöjliga.
Att under detta entusiastiska uppgående i naturvetenskap-
liga sysselsättningar ungdomens religiösa intressen ganska
mycket trängts i bakgrunden, förefaller ju mycket troligt och
det af Holmquist (a. a. s. 55) anförda exemplet härpå, ett
uttalande i ett bref till Benzelius om den katolske kyrko-
historikern Johannes Vastovius’ »vidskeplighet», är ju i all
sin försiktighet ganska betecknande. Ännu mer talande
är törhända en allusion i ett bref till Benzelius från år
1712 (Opera I s. 217), då Swedenborg i förargelsen öfver
att hans far ej sändt honom några penningar med bittert
skämt konstaterar, att det är »swårt at lefvva som pigan i
Schone utan mat och dryck». Han asyftar här pigan Ester
Jönsdotter från Norre-Åby, som under sex år lefvat utan mat.
Det var ett af de stora underverk, som Jesper Swedberg
själf bevittnat och som han i sina predikningar utförligt re-
laterat »på thet at wi och wåre effterkommande sådant Gudz
under icke förgäta motte».1 Det skulle säkert ha gått den
gamle biskopen djupt till hjärtat, om han vetat i hvilken re-
spektlös ton hans son omnämnt det./
Öfverhufvud verkar Swedenborg i brefven från resan och
åren närmast efter densamma ganska förvärldsligad. Han går
helt och hållet upp i sina vetenskapliga teorier och i sina
förväntningar om det rykte och den vetenskapliga ställning,
1 Sabbats-Ro II s. 952. I det under S-s öfvergångstid till mystiken skrifna
Regtmm Animale (III 447) åberopas däremot denna faderns berättelse bland
annat vetenskapligt material.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
