Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den mekanistiska världsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
som de skola skänka honom, så snart de publicerats. Om
sin egen betydelse har han ganska höga föreställningar; det
synes bäst af det förslag, som han framställer för Benzelius,
att man bör göra indragningar på professorernas löner för att
bereda honom en plats i Upsala, och då detta afvisas af Benze-
lius, att man bör indraga någon professur inom den teologiska
eller medicinska fakulteten för samma ändamal. Om de svenska
vetenskapsmännen med deras invanda kartesianska »förrdö-
men» uttalar han sig ganska ringaktande. Det är denna ve-
tenskapliga ärelystnad, som han sedermera under sin reli-
giösa kristid kommer att anse som sin största och svårutrot-
ligaste synd. Med sin familj tyckes han åtminstone tidvis
ha stått på kylig fot. Hans fader tyckes hafva haft dubier
om hans vetenskapliga möjligheter eller åtminstone om hans
föi måga att på denna väg skapa sig en ekonomiskt betryg-
gad framtid och kunde endast med svårighet förmås att för-
sträcka honom de nödiga medlen för hans studier.
Detta ensidiga inriktande på det rent vetenskapliga och denna
nyvunna själfsäkerhet låta ju lätt förklara sig ur hans känsla
af att själf hafva stått vid det moderna vetandets brunnar.
Man kunde ju snarast ha väntat sig, att denna nya atmosfär
skulle för alltid dödat hans mystiska tendenser. Att vi dock
i viss mån se dessa fortlefva i de filosofiska skrifter, som
tillkomma under de närmaste decennierna efter Englandsvis-
telsen, leder oss närmast till den frågan, om det ej äfven i
den miljö af nykter empirisk forskning, i hvilken han med
Englandsresan gjorde sitt inträde, funnits faktorer, som varit
ägnade att verka i motsatt riktning. Det kan naturligtvis
har ej blifva tal om att ge någon allsidig belysning af denna
tid» som man är van att allt för mycket se i ljuset af den
följande tidsåldern, den franska upplysningens. Det gäller
för mig endast att framhäfva ett par moment, som särskildt
för Swedenborg fått en viss betydelse.
Newtons tid är tvifvelsutan i första rummet experimentets,
de empiriska metodernas guldålder. Naturvetenskapen vin-
ner en kulturell hegemoni, som den aldrig förr ägt. Om förut
teologi och filosofi skiftesvis framträdt med anspråk på att
vara vetenskapernas vetenskap, är det nu naturvetenskapen,
som lånar deras sanningar stödet af sina argument, påtryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
