Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den mekanistiska världsbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B - •
31
sakligaste element från nyplatonismen och kyrkofädernas krist-
liga platonistik och som äfven stod i intim förbindelse med
renässansens och de efterföljande seklens mystiska naturfilo-
sofi, särskildt med Paracelsus. De flesta af dem voro till sin
läggning rena mystici, för hvilka andeuppenbarelser och spö-
ken hade full realitet, som sysslade med magi och bedrefvo
kabbalistisk bibeltolkning. Med flera af den moderna veten-
skapens höfdingar stodo de i stadigvarande personlig förbin-
delse och betraktade dem som bundsförvanter i kampen mot
ateister och materialister. Ej blott Locke utan också New-
ton och Boyle hafva tagit starka intryck från dem.
Det skall i det följande blifva tydligt, hur många berö-
ringspunkter det tankesystem, där Swedenborgs mystiska
världsåskådning först tydligt kommer till uttryck, det som
finnes i Oeconomia regni animalis och därmed samtidiga verk,
har med dessa Cambridgeteologers filosofi. Det beror säkert
delvis på att de ha samma källor, nyplatonismen och de däraf in-
fluerade kyrkofäderna, och i det hela taget utgå från besläk-
tade tidsströrnningar. Men dessutom har säkert Swedenborg
känt Cambridgeskolans verk och tagit intryck därifrån. Som
vi senare skola se, vittnar hans verk om att han känt såväl
Cudworths som Mores filosofi, åtminstone i andra hand.
I Ställd under växelverkan mellan modern naturvetenskap och
teologiskt färgad filosofi, kommer alltså Essay concerning hu-
man understanding att bli ett verk, där tidens motsatta tendenser
i- afspegla sig, endast till det yttre logiskt försonade. I dess
andra bok förklarades det: »I erfarenheten är all vår kun-
:t skap grundad, och därifrån härleder den sig till sist.» Men
i den fjärde delen hette det: »Af intuitionen beror all viss-
d het och evidens i hela vår samfällda kunskap» (a. a. s. 61).
II Hertling framhåller i slutet af sin undersökning med full rätt,
n att det var den empiriska tendensen i Lockes filosofi, som
^ under den följande tiden blef verksam. Kanske går han dock
-1’ något för långt, då han anser, att den rationalistiska gick
den närmaste eftervärlden spårlöst förbi. Naturligtvis kan
h den i historisk betydelse ej täfla med den förra, men helt sä-
lg kert har den hos många, just därför att den fanns i förening
st med den empiriska, bildat utgångspunkten för en världsåskåd-
ä” ning, helt motsatt den sensualistiska upplysningslära, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
