Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den mekanistiska världsbilden - Swedenborg och Polhem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
också utvecklats ur Lockes Essay, och i så måtto bidragit
till den mystiska och idealistiska reaktion, som så snart gjorde
sig gällande. I hvarje fall har den hos Swedenborg verkat
i denna riktning. Hans världsåskådning, framvuxen ur en
empirisk grundsyn, fick just i Lockes lära om intuitionen den
stödjepunkt från hvilken den, utan att släppa sina tidigare
teorier,, kunde inifrån omdanas till en utpräglad mysticism.
En typisk svensk representant för den brytning mellan
gammalt och nytt, som jag i det föregående sökt skissera,
var den man, som efter Swedenborgs hemkomst skulle bli
hans förnämste vetenskaplige handledare, Chnstoffer Polhem.
Till hela sin läggning empirisk naturvetenskapsman och Prak’
tisk mekaniker, står han dock i sin världsåskådning på många
punkter ännu under beroende af den äldre tidens metafysik
och naturfilosofi. Efter Englandsresan stod ju Swedenborg
i ständig vetenskaplig förbindelse med Polhem och fick så-
som hans amanuens ofta vara honom behjälplig med ned-
skrifvandet af hans vetenskapliga idéer. Detta har medfört,
att man beträffande ett par af Swedenborgs tidigare uppsat-
ser, som tillika funnits bland Polhems papper och med hans
stil, är ytterst osäker om författarskapet. Under sådana för-
hållanden måste det blifva ytterst vanskligt att närmare söka
bestämma Polhems inflytande på Swedenborg. Att det sä-
kerligen varit högst betydande framhålles både af Bnng och
Stroh2, och det synes mig därför vara af högsta intresse att
söka vinna någon klarhet öfver Polhems naturfilosofiska upp-
fattning. Tyvärr har jag endast i ett par fall haft tillfälle
att direkt rådfråga Polhems outgifna och mycket svårlasta
handskrifter och måste därför väsentligen stödja mig på de
utdrag, som finnas hos Bring.
Då Swedenborg under sin teosofiska period skildrar Po -
hem, med hvilken han af personliga skäl tyckes ha brutit
år 1719, framställer han honom ständigt såsom en durkdnfven
" 1 Christöpher Polhem,, Minnesskrift utgifven af Svenska Teknologföreningen
1Q1I, S. 64 ff. vvv\7 ff
» I inledningen till Swedenborgs Opera V. A.s uppl. Sthlm 19" s- XXXV ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>