Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den mekanistiska världsbilden - Den mekanistiska förklaringen af själslifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i kretsande kring sin egen a».. Al.utveckling och
differentiering betingas af vi j de„a sitt fi.be-
Upia det universum, hvars tiiiKom^ iJ
vitmä är underkastadt mekaniska lagar. .Ipse mundus tam
’ • minpralis et vegetabilis, pariter anatomico ani
r -?—
deLT rörelse Hjärtat agerar som en blodpump, lungan som
en bläsbälg, och Llavärasinnesfomimmelserkunnapåsamma
Sätt mekaniskt förklaras. Och i sm samma år som Principia
utgifna »Prodromus philosophim ratiocinantis de Infimto» ut-
sträcier han mekanikens lagar äfven till själen. Då allt
skapadt som vi känna, lyder under geometriens och meka
nikens lagar, måste vi analogivis sluta detsamma om själen,
och ehurf vi ännu ej kunnat med våra grofva metoder klar-
lägga dess mekanism, är det intet skäl att misströsta om att
vi en gång skola kunna göra det. (De In . s. 197-)
borg går t. o. m. in på att kalla den en maskm och be
tonar endast, att den ej får fattas som en hflös maskm utan e
»machina animata». (De Inf. s. 190,) _ ^nmptriska
Såsom ändlig och underkastad mekaniska och geometriska
lagar måste själen också ha rumslig utsträckning och matena
och Swedenborg antager detta utan tvekan Dess plats ar
öfverallt i kroppen, men framför allt där väfnaderna aro fi-
nast, alltså förnämligast i hjärnan och ryggmargen. (De ■
s. 2SÖ ff.j Ty själen är kroppens mest subtila substans, e .
därför vi med säkerhet veta, att den är odödlig, ty den kan ej
förstöras af de gröfre elementen. Den kan ej förruttna ga under
genom eld eller luft eller på något annat satt. Då kroppen
dör, frigör den sig från dess väfnader och samlar sig, afven
om några spridda delar däraf gå förlorade. (Scientific a. Philo-
sophical Treatises s. 31-32.) Själsfunktionerna besta 1 rörel-
ser i hjärnans väfnader och det fina fluidum, som de förvara.
Som vi se, står Swedenborg kvar på samma uppfattning
af själen och dess funktioner, som vi förut funnit i det lil a
verket om »contremiscentier» och som vi kunnat leda till-
baka till Polhem. Här är den emellertid försedd med en
motivering, som visar, att det ingalunda är Swedenborgs af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
