Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfvergången till mystisk naturfilosofi - Swedenborgs filosofiska studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*’.*’•*
loeien ock särskildt inom läkarvetenskapen hörde vidskepelse
och kvacksalfveri ännu till regeln. Afven odens mest frej-
dade namn inom det medicinska omrädet brlda harv.d mtet
undantag. Den tyska —
tid Friedrich Hoffman och G. E. Stahl, nviiKas v
nas i Swedenborgs bibliotek, voro båda utpräglade mys-
tiker trodde på demonernas medverkan vid sjukdomar och
skrefvo om stjärnornas inflytelse på sjukdomsförloppen. Bä-
randet af amuletter ingick bland deras medicinska rekom-
mendationer. Vid sidan af ytterst märkliga kliniska ron och
ofta rent epokgörande nya ’upptäckter och uppslag kunna
de understundom bjuda på de mest förvånande vidskepliga
tolkningar af fakta, såsom då Hoffman förklarade skadein
sekters och maskars-plötsliga uppträdande i luften och pa
marken ur djäfvulens ondska.1 _
Redan genom sina studier i den dåtida medicinska littera-
turen kom alltså Swedenborg i beröring med utpragladt mystis ’
naturfilosofi, och vi skola i hans system i Oeconomia finna
flera element, som direkt kunna återföras harpa.
Men dessutom ha gifvetvis hans rent filosofiska studier
under denna tid gett ökad näring åt hans mystiska tendenser.
Tack vare den omsorgsfulla citatapparaten i Oeconomia Regni
Animalis äro vi*rätt väl underrättade om hans filosofiska e
läsenhet vid denna tid. Den ger i sin mån en ledning for
förståendet af hans andliga orientering.
Ojämförligt mest citerad är i detta verk Aristoteles Han
åberopas ständigt såsom den högsta auktoriteten, oc v e-
denborg 1 brukar liksom skolastikerna ofta ej nämna honom
vid namn, utan enbart titulera honom »filosofen». Han ar också
en af de få tänkare, för hvilka Swedenborg ännu under sm
teosofiska period bevarar sin vördnad. Då han berattar om
sina diskussioner med honom i andevärlden - såsom t. ex.
i Arcana Coelestia (n:o 4658) - placerar han honom alltid
bland de förnuftiga andarne.
Denna förkärlek för Aristoteles är i själfva verket ej ägnad
att förvåna. Mysticismens historieskrifvare ha ofta papekat
det egendomliga faktum, att just Aristoteles filosofi, trots
’ 1 Se A. HlRSCH, Geschichte der medicinischen Wissenschafien in Deutschland
s. 166 (Gesch. d. Wissenschafien in Deutschland del 21).
04-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
