Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfvergången till mystisk naturfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
att han sjalf var så fientlig mot mystik och sträfvade till en
exakt och nyktert observerande analys, alltifrån skolastikens
tid förbundits med så många mystiska system. Man har fun-
nit förklaringen i hans definition af Gud såsom det absolut reala
som verkar på världen därigenom att de ofullkomliga tingen
langta till hans fullkomlighet och i hans uppfattning af män-
niskans högsta kunskapsförmåga, det andliga skådandet (»etuplä)
såsom en delaktighet i det rena tänkande, som utgör gudom-
lighetens väsen, såsom ett åtnjutande af dess salighet.1 Vi
skola se, att dessa idéer från Aristoteles också komma fram
i Swedenborgs filosofi i Oeconomia och sedan kvarstå i hans
teologiska system.
Ännu större är naturligtvis det inflytande, som Sweden-
borg rönt från Plato och nyplatonismen, hufvudkällorna för
så godt som all kristen mystik. Plato kände han ej blott
genom Aristoteles’ framställning af hans lära, utan också di-
rekt. I skrifterna från denna tid förekomma citat från ett
flertal platonska dialoger.
Plotinos förekommer däremot ej citerad, hvilket gifvit Tafel
(a. a. II 1236) anledning att kategoriskt förneka, att Sweden-
borg någonsin studerat honom. Ohållbarheten af detta påstå-
ende bevisas redan af att Swedenborg år 1705 tecknat sitt namn
på titelbladet af samma exemplar af Plotinos’ Opera philos-.
ophica, som Stjernhjelm ägt och kallat sitt »pabulum animi».2
För öfrigt finnes bland de citerade böckerna i Oeconomia
ett rent nyplatonskt verk, som innehåller långa utdrag ur
Enneaderna. Det är den så kallade »Aristoteles’ teologi», ett
verk, som vi äga i en arabisk text från c:a 840, men som
anses återgå på en förlorad grekisk text, författad af en med-
lem af den nyplatonska skolan, möjligen Porphyrius. Swe-
denborg citerar det under Aristoteles’ namn och med den
titel, som det bär i den latinska öfversättningen afår 1572, »De
secretiore parte divinag sapientiag secundum Aegyptios». På ett
ställe i sina handskrifter har han dock uttalat tvifvel om det här-
‘ Detta samband är påpekadt bl. a. af Rufus M. Jones Studies in mystical
religion. London 1909 s. 67, 68.
- Exemplaret med Swedenborgs namnteckning och Stjernhjelms randanteck-
ningar finnes i Linköpings bibliotek. Det är Ficinos latinska PlotinosöfVersätt-
mng (Basel 1580). Se f. ö. Lidéns handexemplar af Historiola (U. B. U. 172
s. 25) och Biografiskt Lexikons artikel om Swedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
