Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfvergången till mystisk naturfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i
men som vårt släkte förlorat genom syndafallet. På denna
fraga kunde fysiologi och filosofi ej gifva honom något be-
stamdt svar. Ett dylikt vetande låg öfver det diskursiva för-
nuftets sfar. Endast genom att själf erfara det kunde man
ia veta om det existerade.
Det var genom en dylik uppenbarelse Helmont erfarit, att
mens i gudabenådade ögonblick kan återfå sin forna klarhet
kan skåda det gudomliga. Han berättar i sin »Imago mentis»’
a. a. s. 255 ff.), hur han en gång utmattad efter långvariga
kontemplationer under en slummer förts utom förnuftets grän-
ser och från en springa i en vägg sett ett ljus af osedd klarhet.
Efter denna 1 ord obeskrifliga syn fick han en allt öfverväl-
digande längtan att lära känna själen, en längtan, som under
23 langa år ej lämnade honom någon ro. Först då fick han
1 manskllg f°rm skåda sitt intellekt (mens) såsom ett kristall-
klart ljus, som strålade med egen, outsäglig och obegriplig
glans. Han förstod då fåfängligheten af de 23 årens sträfvan.
ly hur skön än synen var, kunde den ej lära honom något
narmare om intellektet än att det existerade och ej lägga
något till dess fullkomlighet. Är det månne en dylik upp-
efvelse,. som först skänkt Swedenborg visshet om möjligheten
af ett intuitivt skådande, som bestämt riktningen för hela
hans senare tänkande?
Frågan kan vid första påseendet förefalla omöjlig att be-
svara. Ty det dokument, som skulle kunna upplysa oss därom,
Swedenborgs uppteckningar af sina visioner under åren 1736—
1740, har en gång af någon beställsam hand ryckts ut ur det
numera i Vetenskapsakademien förvarade manuskript, till hvil-
ket det hört, öfverlämnats till familjen och där spårlöst för-
svunnit. Vi ha alltså endast att stödja oss på det faktum,
att Swedenborg just år 1736, samma år som han började
skrifva sin Oeconomia Regni animalis, också begynt upp-
teckna sina drömmar och syner. Detta sammanträffande är
ytterst viktigt, ty det ger oss anledning att antaga, att dessa
syner stått i direkt samband med de psykologiska och kun-
skapsteoretiska spekulationer, i hvilka han då var invecklad,
alldeles som visionerna i dagboken afår 1743 — !744,1 såsom
’ Swedenborgs drömmar 1744, utgifven af G. E. KUmming. Sthlm 1S59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>