Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Korrespondensläran - Spekulationer om lifvet efter detta i de naturvetenskapliga verken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
människa» för att tala med Swedenborg, en återgång till
»barnets stadium, innan ännu sinnenas väg öppnats». I detta
tillstånd blir människan enbart ett käril för det gudomliga
ljuset.
1 denna sträfvan till personlighetsuppgifvelse, som allt kla-
rare tar sig uttryck i Swedenborgs skrifter från dessa år
(jf. ofvan s. 84), uppenbarar sig tydligast hans mystiska
läggning. Det är just till följd däraf han ej kan godtaga
Luthers uppfattning af tron och frälsningen. För Luther
börjar vår andliga frihet i samma stund, som vi genom
gudomlig nad erhålla den frälsande tron. För Swedenborg,
liksom för de flesta mystiker, består frälsningen just däri att
vi efter en långvarig asketisk själfuppfostran till sist förlora
vår frihet. Vi skola använda oss af vår frihet för att göra
oss ofria, för att förvandla oss till verktyg för det gudom-
liga handlandet. Vi skola se, att denna tankegång bildar
grundtemat för hans grubbel under den religiösa kris, som
drömdagboken ger oss kännedom om.
Innan jag öfvergår till denna period, då Swedenborg får
sina första utpräglade visioner och lägger grunden till sin
andelära, vill jag fästa uppmärksamheten på några ställen i
hans tidigare arbeten, där han sysselsätter sig med spekula-
tioner om lifvet efter detta och beskrifver mystiska själs-
tillstånd.
Jag har redan i min redogörelse för hans filosofiska åskåd-
ning omnämnt ställen i hans skrifter från denna tid, där han
resonnerat om andarnes natur och uppenbarelsesätt och om
himlens indelning i olika samfund, där ingen själ befinner
sig i exakt samma salighetstillstånd som andra. En mera
utförlig betraktelse öfver dessa och närliggande ämnen finna
vi i ett kapitel i De Anima, som behandlar själens öden
efter kroppens död.
Vi observera, att Swedenborg här ännu ej anser sig ha
större kunskaper än andra om lifvet på andra sidan grafven.
Han åberopar sig ständigt på bibeln, på kyrkofädernas för-
modanden, på de hedniska vises, Pythagoras’, Sokrates’ och
Platos, aningar om ett tillkommande lif och på de analogier
vi kunna draga från jordiska förhållanden. Han betecknar
själf uttryckligen dessa spekulationer som lösa hugskott, giss-
S Lamm, S-jjedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
