Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Korrespondensläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12
denborg, att vårt universum skapats af Gud från den natur-
liga solen. Men de ting, som på detta sätt uppkommit, äro
i sig själfva döda, de äro kärl, skapade till mottagande af
den kärlek och den visdom, som inströmmar med den andliga
solens ljus.
I denna tydligt uttalade form möter oss tanken ju först i
Swedenborgs teologiska verk. Den »doctrina influxuum»,
som han utlofvade i företalet till Regnum animale, hann han
aldrig att ge under sin naturvetenskapliga period. Men i
outvecklad form finnes den öfverallt redan i hans arbeten
från denna tid. Den ligger bakom hans korrespondenslära,
bakom hans förklaring af den nedstigande gradskalan från
högre till lägre, från fullkomligare till ofullkomligt i vårt
universum, den ligger bakom hans förklaring af det onda.
Men framför allt har den redan nu spelat en viktig roll i
hans psykologiska uppfattning.
Ett konsekvent tillämpande af teorien om lifvets och vis-
hetens sol borde naturligtvis hafva medfört, att Swedenborg
frånskrifvit människan all förmåga att af egen kraft handla
eller nå kunskap. Våra tankar och gärningar tillhöra oss
lika litet, som solstrålen tillhör de objekt den genom-
skimrar med sitt ljus. Det är tydligt, att Swedenborg ännu
ej vagat draga dessa konklusioner. Å ena sidan anmärker
han, då han gör jämförelsen med solen, att Gud säkerligen
genom sin ande trädt i väsensförening med Adam före
fallet. (Oec. II, 258.) Å den andra sidan tvinga honom hans
empiristiska uppfattning af kunskapens tillkomst och hans
vidhållande vid viljans frihet att söka en kompromiss. Han
uppnår detta genom att öfver vårt vanliga själslif sätta ett
medium tör det gudomliga ljuset, anima, som utan egen
verksamhet upplyses af Gud och ledes af hans vilja. Hela
vår medvetna verksamhet bör alltså inriktas på att sätta
anima i stand att låta sitt gudomliga ljus också genomströmma
de lägre regionerna af vår själ. Detta sker naturligtvis där-
igenom att vi afstänga alla de inflytelser från annat håll, från
världen och dess lockelser, som utgöra ett hinder för inflödet
af ljuset fran Anima. Det blir alltså en rent negativ upp-
gift, som konsekvent fattad kommer att gå ut på ingenting
mindre än ett dödande af vår egen personlighet, af vår »yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
