Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Den religiösa krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
betonar han, att denna njutning äfven är af rent fysisk art.
Det har af religionspsykologerna med fullt öfvertygande
exempel bevisats, att det »deliciösa martyrium», som mys-
tikern vid dessa tillfällen säger sig genomgå, oftast innesluter
ett sexuellt element, som subjektet ej alltid själf är medveten
om. Här som så ofta vid de religiösa upplefvelserna lånar
kärleken till Gud ej blott den jordiska kärlekens vokabulär,
utan också dess fysiska korrelat.1 För Swedenborg, som själf
är tränad fysiolog, är detta samband fullt medvetet, och han
är alldeles för uppriktig mot sig själf för att göra något försök
att dölja det. I stället för de halft dolda antydningarna hos
andra mystici finna vi hos honom fullt klara beskrifningar af
det faktiska förloppet. I skildringen af en extas, som han
har några nätter senare (Dr. s. 19), skrifver han: »Denna
amor, vti en dödelig kropp, hwaraf jag tå war full, liknade
then glädien, som en kysk man har, då (han) är i werckelig
kiärlek och in ipso actu med sin maka, sådan amaenitas
extrema war suffunderad öfwer hela min kropp.» På andra
ställen uttrycker han sig ännu tydligare (se Dr. s. 46).
Han har också vid beskrifningen af denna senare extas
fullkomligt analyserat dess förutsättning, medvetandets kon-
centration på en enda punkt. Han berättar, att han be-
funnit sig i extas kort före insomnandet och efter uppvak-
nandet och att han under en half eller en hel timmes tid
genom att öppna och sluta ögonen efter behag kunnat befria
sig ifrån och åter försätta sig i det extatiska tillståndet. Han
märker då, att det extatiska tillståndet är beroende däraf att
han koncentrerar sin kärlek på Kristus, och att »så snart
man kom vti en annan kiärlek som intet concentrerade sig
dit, at man då strax war vtur wägen, som til någon kiärlek
til sig, eller som intet der concentrerade sig, då war man
dervtur, kom en liten köld öfwer mig, och en sort af liten
rysning, som och at det qwalde mig».
Efter denna korta öfversikt af de olika mystiska tillstånd,
1 Den mystiska extasen finnes numera beskrifven och analyserad i en mängd
religionspsykologiska arbeten. Jag nöjer mig här med att hänvisa till Murisier,
Le sentiment religieux (Rev. philosophique i8g8) och Leuba, Tendances reli-
gieuses’ chez les mystiques chrétiens (Rev. phil. igo2). Se särskildt kapitlet
i>Tendance ä la jouissance organique» s. 459 it
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
