Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Den religiösa krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’37
finner han sig i den extas, som ofvan citerats (s. 132). Den
håller honom under större delen af annandagen i lugn sin-
nesstämning.
Mot aftonen denna dag kommer han emellertid »vti en
annan sort af frästelse». Han läser nämligen i bibeln »Gudz
miracler giorda igenom Moses» och finner, att hans förstånd
blandar sig däruti och att han ej har »den starcka troen,
som sig borde». Han gör sig mot sin vilja allehanda frågor
såsom »hvårföre han tog wädret, då han kallade ehop gräs-
hopporna, hwarföre han förstockade pharao, icke giorde strax,
med mehra sådant». Visserligen log han i sitt eget sinne
åt dessa frågor, men fann dock redan däraf att de oroade
honom, att »troen intet war fast». »Jag såg på elden och
sade wid mig sielf, så skulle jag ock intet tro at elden är,
som doch at utwertes sinnena äro mehra fallaces, än hwad
Gud sielf säjer, som är ipsa veritas, bör snarare tro det än
mig sielf.» Efter detta resonnemang log han i sitt sinne åt
frestaren. Fortsättningen af hans beskrifning återger jag
in extenso:
»Kl. 10 lade jag mig till sengz, och war något betre, en
half tima derefter, hörde jag ett buller vnder mit hufwud,
jag ’tenckte at då frestaren for bort; strax kom öfwer
mig en rysning, så start ifrån hufwud, och hela kroppen,
med något dån, och det några resor, jag fant at något heligt
war öfwer mig, jag somnade derpå in, och wid pass kl. 12,
1 eller 2 om natten, kom öfwer mig en så starck rysning
ifrån hufwud til föttren, med ett dån, som monga wäder
stött tilsamman, som skakade mig, som war obeskriflig och pro-
sternerade mig på mitt ansichte, då medan jag prosternerades
i det momentet war jag helt waken och såg at jag kastades
ner, vndrade på hwad det wille säja, och jag talte som jag
wore waken, men fant doch at orden lades mig i munnen,
och o als mechtige Jesu Christe, at du af så stor nåd be-
wärdigar at komma til en så stor syndare, giör mig wärdig
til den nåden, jag hölt ihop mina hender och bad, och då
kom en hand fram, som kramade hårdt mina händer, strax
derpå continuerade jag min bön, och sade at tu har lofwadt at
taga til nåder alla syndare, tu kan intet annat än holla tina
ord, i det samma sått jag vti hans skiöte, och såg honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
