Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Den religiösa krisen - Den stora Kristusvisionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
den andra är impura, så lenge hon melerar sig med wårt
förstånd, (man) bör taga sit förstånd fångit vnder trones
lydno, at man tror bör wara derföre han har sagt, som är
en Gud, öfwer alt, sielfwa sanningen.» (Dr. s. 33.) Vi skola
se, att det är denna ståndpunkt, som till sist tvingar honom
att öfverge sitt naturvetenskapligt-filosofiska skriftställeri för
att ägna sig åt det religiösa förkunnarkallet.
Härmed har jag i korthet antydt de tankegångar och stäm-
ningar, som bilda ledmotiven i Swedenborgs religiösa kris
och i hufvudsak äro identiska med dem, som vi återfinna
i de flesta stora mystikers brytningsperiod. Det är kring
dem hans i dagboken meddelade mystiska upplefvelser
knyta sig.
Den mest genomgripande af dessa är tvifvelsutan hans
stora Kristusvision under påsken 1744. Det är hans första
gudomliga kallelse, och den förebådar på visst sätt den af-
görande stora visionen på våren 1745, som kom honom att
ändgiltigt uppgifva sin vetenskapliga bana för att helt ägna
sig åt sin religiösa lifsuppgift.
Det är tydligt, att Swedenborg dagarne närmast före påsk
befunnit sig i ett synnerligen uppjagadt tillstånd. Dét hade i
drömmen sagts honom, att ett straff vore honom tillämnadt
skärtorsdagen, om han ej flydde bort, och han hade fallit i
gråt öfver att han ej älskat, utan förtörnat Gud, som velat visa
honom vägen till nådens rike. Påskdagen hade han fort-
farande befunnit sig i »en ängslan, som wore man fördömd»,
en känsla, som tagit sig fysiska uttryck i »darrningar». Sedan
han denna dag tagit nattvarden, hade han känt sig något
lugnad genom förvissningen att ha fått syndernas förlåtelse,
men fortfarande varit plågad af frestelser, ej kunnat styra
sina »flygande tanckar» och känt sig sakna förtröstan och
kärleken. Under natten hade frestelsen »representerats» för
honom i drömmen i Erland Bromans gestalt. Då han vak-
nade, hade han ett intryck af att han »igenom Christi för-
tienst och den helige andes werckan» blifvit frälst därifrån.
Då han därpå på nytt somnat, hade han i drömmen genom-
gått en sorts reningsakt, hvarvid han »lindades igenom vn-
derliga och obeskrifwelige circuitioner.........detta kan jag intet
beskrifwa, war en series mystica». Vid uppvaknandet be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
