Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Den religiösa krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
länge sökt föreställa sig de emotioner hon skulle erfara, om
hon stode ansikte mot ansikte med frälsaren. Plågad af
tvifvel har hon länge bönfallit Kristus om att ge henne en
bekräftelse på hennes tro. Och under bönen, den mystiska
bönen, en form af extas, då orden automatiskt läggas
den bedjande i munnen, reproduceras hela det emotionella
innehåll, som hon så länge burit i sitt inre. Det sker i för-
bindelse med en förnimmelse af närvaro, och hon har ej svårt
att identifiera den person, som uppenbarat sig för henne,
med Kristus.
Vi återfinna alla de ofvan berörda momenten i Sweden-
borgs vision. Han har anfäktats af svåra tvifvel och först
samma natt lyckats bli fri från djäfvulen. Han har längtat
efter att genom en tydlig uppenbarelse få sin tro stärkt, få
en försäkran om gudomlig nåd. Hela påskdagen med dess
nattvardsbegående och dess egendomliga dröm om hur han
»purifieras» af den heliga anda, har gett honom en förkänsla
af att något utomordentligt väntar honom. Redan vid sitt
första uppvaknande, då »frestaren» far bort med stort buller,
tycker han sig finna, att »något heligt war öfwer mig». Då
han andra gången vaknar under ett liknande dån och finner
sig »prosternerad» i sängen, är naturligtvis denna känsla af
närvaro ännu starkare, och redan i sin extatiska bön ome-
delbart efter uppvaknandet, då orden läggas honom i munnen,
förutsätter han ju, att det är Kristus, som kommer till honom,
och ber att bli värdig den stora nåden. Så utvecklar sig
hallucinationen gradvis, blir först taktil — han känner en hand
trycka sina — sedan under fortsatt brinnande bön visuell,
och till sist förnimmer han ord från den uppenbarade ge-
stalten. Deras gåtfulla, för honom själf oväntade form är
honom ett ytterligare tecken på att det han skådat varit
verkligt, att Kristus själf uppenbarat sig för honom.1
1 Riktigheten i min tolkning af förloppet vid denna vision synes mig be-
styrkas af att den senare flera gånger visar en tendens att återkomma med
samma yttre händelseförlopp, men utan att objektiveras till en tydlig förnimmelse
af Kristus. 14 dagar senare heter det: »Jag höll mina hender ehop, wid
waknandet tychte jag at de trychtes af en hand eller finger tilsammans, som
med Guds hielp betyder at wår Herre hördt mina böner» (Dr. s. 34). Natten
mellan I—2 juli kommer han i starka rysningar, »som då Christus giorde mig
den gudomeliga nåden»; han väntar att han skall »kastas på mitt ansichte som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
