Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Andeskådaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i97
talar om att han varit »ganska smutsig, ja lortagtig, uti klä-
der; ansigte och händer sågo ut, som hade de på mång år
ej warit twättade».1 Den svenske legationsprästen Ferelius
uppger, att han aldrig tvättade ansikte eller händer eller bor-
stade sina kläder, »sägande, att ingen damm eller orenlighet
lådde vid honom». Också Amsterdamborgaren Cuno, som
i sin själfbiografi2 gett det yppersta porträtt vi äga af Sweden-
borg, antyder, att hans holländska värdinna gett hårresande
skildringar af sin gästs snuskighet.
Hans husliga vanor voro till ytterlighet enkla, säkerligen
mer beroende på smak än på snålhet, såsom Lidén antyder.
Hans middag bestod hemma i Stockholm af »ingenting an-
nat än en semla, lagd uti upkokad mjölk» (Robsahm s. 74),
utomlands af en kopp chokolad med skorpor. (Cuno s. 40.)
Någon aftonvard förtärde han ej, men tycks däremot upp-
repade gånger på dagen hafva druckit starkt sockradt kaffe,
som han själf lagade i kakelugnen.
Han ägde icke något egentligt umgänge. I sitt hem på
Hornsgatan hade han till uppassning en gammal trädgårds-
mästarhustru, hvars enda befattning f. ö. tycks ha varit att
bädda hans säng och bära in en stor vattenpanna om morg-
narne. Under sina resor tycks han också hafva råkat ytterst
få människor, och betecknande är ju, att han trots sina års-
långa vistelser i England tycks ha haft mycket svårt att
tala engelska.
Denna tillbakadragenhet berodde dock ingalunda på nå-
gon människofientlighet. Den tycks närmast hafva haft sin
grund i en viss blyghet, som tvifvelsutan stod i samband
med hans svåra stamning. Den var väl också en följd af
hans intensiva skriftställararbete och hans tidiga kvällsvanor
— han gick ständigt till sängs klockan 7 på aftonen. Då
han under sina sista år blef ett kändt Stockholmsoriginal,
som alla måste beskåda, tycks han hafva varit road af be-
söken, som bragte en smula omväxling i hans enformiga
hvardagslif. Det var, berättar Robsahm (a. a. 74 75)> för
1 Resedagbok. Ms. i U. B. X 398 s. 484.
2 A. Scheler, Aufzeichnungen eines Amsterdamer Biirgers iiber Swedenborg.
Hannover 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
