Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Andeskådaren - Hans andelära i dess systematiska tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cinationen, gör att de i sina yttre manifestationer kunna vara
förvillande lika hvarandra. Det finns ju också många fall,
där psykiatrilcerna tvista om huruvida de stå inför pseudo-
hallucinatoriska fenomen eller fall af poetisk inspiration.
Till sist kan man ju också genom att antaga, att större
delen af Swedenborgs andeskåderi haft pseudohallucinatorisk
karaktär, förklara, att den andevärld, med hvilken han anser
sig stå i beröring, ej för honom står som en objektiv verk-
lighet helt utom honom, utan af honom uppfattas såsom del-
vis liggande i hans eget inre. Såsom Seglas påpekat, ger
den psykosensoriella hallucinationen med sin illusoriska
karaktär af varseblifning af yttre verklighet ej samma näring
åt föreställningar om i subjektets inre verkande andar som
pseudohallucinationen. För att fullt förstå Swedenborgs upp-
fattning härom är det nödvändigt att till en början refe-
rera hans allmänna teori om andarnes influens på männi-
skorna.
Denna teori bygger på grundvalen af det psykologiska
system, som vi känna från Oeconomia och De Cultu et Amore
Dei. Alldeles som i det sistnämnda verket låter Sweden-
borg människan genom anima sta i förbindelse med himlen,
genom sinnena med helvetet. Men under det att han förut
ansett, att det himmelska ljuset omedelbart strömmade in
genom anima, liksom de sinnliga lustarne fran helvetet genom
animus, anser han nu, att dessa inflytanden förmedlas genom
änglar och andar, d. v. s. de aflidnas själar. Det är endast
djuren, som styras genom allmän inflytelse från andevärlden,
därför att de äro i sin naturliga ordning, därför att de fö-
das med de instirfkter, som äro nödvändiga för dem, och ej
äro i behof af undervisning. Men då människan skilt sig
från himlen, är hon ej i den ordning, för hvilken hon skapats,
och måste därför speciellt stå under Guds ledning. Om hon
ej hade änglar och andar, som utöfvade inflytande pa henne,
skulle hon hufvudstupa rusa ned i det djupaste helvetet. (A.
C. 5850, De Ccelo 247.)
Denna andelära finnes redan fullt utpräglad 1 den första
delen af Adversaria och i första volymen af Dianum Spirituale.
Den kan alltså föras tillbaka till 1745 <?ller X74Ö- I Arcana
Ccelestia möter den oss i fullkomligt systematiserad form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
