Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bibeltolkaren - Den allegoriska innebörden i skapelseberättelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
spondenser. Men i viss mån synes mig också detta starka
beroende af den tidigare traditionen beröfva Swedenborgs
bibelexplikation dess hufvudsakliga intresse. Det är — trots
hans ständiga försäkringar — ej några nya vägar till tolk-
ningen af skriften han funnit, och hans resultat skilja sig
egentligen endast från föregångarnes däri att de adapterats till
hans filosofiska system på samma sätt, som de låtit sin explika-
tion bli en illustration af sina respektive system. Liksom sina
föregångare omgestaltade han med hjälp af den allegoriska
tolkningen bibelordet så fritt, att det faktiskt var honom möj-
ligt att i detta inpassa hela sitt system och fullt logiskt ut-
veckla detta till en sammanhängande teologisk lärobyggnad.
Då han ständigt i sina teologiska verk betonar, att han in-
hämtat alla de till hans kyrka hörande lärorna under läs-
ning af Ordet (se t. ex. V. C. R. 779), så uttrycker han här-
med tvifvelsutan sin egen uppriktiga öfvertygelse. Men
detta hindrar ej att faktiskt förhållandet är tvärtom, att han
själfständigt skapar sig en filosofisk-teologisk uppfattning,
som han sedan punkt för punkt finner bekräftad af sitt bi-
belstudium. För att visa, huru detta varit honom möjligt,
och på samma gång ge läsaren en föreställning om huru
mycket radikalare Swedenborg i Arcana Ccelestia omtolkar
bibeltexten än i sina tidigare försök i De Cultu et Amore Dei
och Historia Creationis a Mose tradita, skall jag i korthet re-
ferera hans uppfattning af den inre meningen i den mosaiska
skapelsehistorien. (A. C. 6—313.)
De tre första genesiskapitlen behandla den äldsta kyrkan,
hvars efterkommande gingo under vid syndafloden. Denna
kyrka kallas i bibeln »Homo» eller »Adam», då man särskildt
tänker på att han skapades af jordens stoft (humus) och genom
pånyttfödelse af Gud gjordes till en verklig människa. Det
är denna människans nyskapelse, som skildras i det första
kapitlet. Det syftar särskildt på den äldsta kyrkans pånytt-
födelse, men de sex skapelsedagarne symbolisera också de
sex successiva stadier, som finnas i människans pånyttfödelse
öfver hufvud. Med den sjunde dagen har pånyttfödelsever-
ket fulländats och människan, som från att hafva varit död
blifvit andlig, har nu blifvit himmelsk. Sabbaten betyder
därför den himmelska människan. Då det heter, att Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
