Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bibeltolkaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
skapade människan af jordens stoft, menas därmed, att den
yttre människan, som förut stått i strid med den inre och
därför ej i egentlig mening varit en människa, nu blir för-
mänskligad och träder i den inre människans tjänst. Den
därpå följande skildringen af trädgården Eden har också
alltigenom symbolisk betydelse. Trädgård betyder intelli-
gens, Eden kärlek o. s. v. Hittills har den bibliska berät-
telsen skildrat den äldsta kyrkan under dess blomstrings-
period. Med versen om kvinnans födelse (Gen. II, 18)
begynner skildringen af huru denna kyrkas efterkommande
afföllo från Gud. Då Gud fann, att människorna ej längre
önskade att lefva af honom allena, utan riktade sina böjel-
ser mot sig själfva och världen, skänkte han dem ett
»proprium», ett eget jag. Det är detta proprium, som
symboliseras i berättelsen om huru kvinnan skapades af
mannens refben. Så följa frestelsen och syndafallet. Ormen,
d. v. s. människans sinnlighet, intalar kvinnan, d. v. s. män-
niskans proprium, att hon skall äta af kunskapens träd,
d. v. s., på sinnenas väg söka utforska trosspörsmål. För-
ledd af sin egenkärlek vill människan ej längre tro, hvad
som uppenbaras, om det ej bestyrkes af sinnena och veten-
skaperna. Och äfven mannen, d. v. s. människans förnuft
(rationale), lockas af egenkärleken att smaka af den förbjudna
frukten. Innan människan på detta sätt bröt sambandet
med det gudomliga, hade hon skådat de sinnliga tingen ge-
nom de himmelska. Hvarje föremål hade — på samma
gång, som det naturligt aftecknat sig i ögat — i hennes inre
framkallat förnimmelsen af de himmelska och gudomliga
verkligheter, som det representerade. Hennes yttre syn
hade endast varit ett verktyg för hennes inre. Nu däremot
blef det sinnliga hufvudsaken: människan dömde från de jor-
diska tingen om de himmelska och ådrog sig därigenom and-
lig blindhet.
Den följande delen af skapelseberättelsen skildrar den äldsta
kyrkans öden ända till syndafloden, då den gick under. Guds
förbannelse af ormen betyder, att människans sinnliga del
genom att ej sätta tro till något, som ej kunde bestyrkas ge-
nom sinnena, själf fördömde sig och blef helvetisk. För att
ej hela människan på detta sätt skulle störta sig i helvetet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
