Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Swedenborgs teologi i den form den slutgiltigt fått. Och
äfven inom detta begränsade område kommer jag endast att
uppehålla mig vid de lärosatser, som synas mig belysande
för Swedenborgs mystiska grundåskådning och som kunna
betraktas såsom en utveckling af hans tidigare spekulatio-
ner. Att gifva en sammanfattning af den nya kyrkans teo-
logi är ju dessutom ett onödigt företag, då Swedenborg själf
i flera mindre arbeten med all önskvärd tydlighet framställt
sina grundläror. En verkligt gifvande undersökning af hans
dogmhistoriska ställning kan naturligtvis endast verkställas
af en fackman på området.
Då man från Swedenborgs naturfilosofiska arbeten öfver-
går till hans teologiska, frapperas man genast af öfverens-
stämmelsen dem emellan ända in i de minsta detaljer. Det
finns knappast ett enda uppslag i Oeconomia Regni Anima-
lis, som ej tillvaratagits i de teologiska verken. Redan kom-
mentaren till det första Genesiskapitlet i Arcana Ccelestia
ger en fullkomlig rekapitulation af hans gamla psykologiska
schema. Vid en närmare granskning märker man emellertid,
att systemet blifvit enhetligare, att det fastare sammankny-
ter sig kring de hufvudidéer, som alltid stått i förgrunden
af Swedenborgs tänkande, att det djärfvare drager konse-
kvenserna. Den hos profana Swedenborgsforskare ofta fram-
skymtande uppfattningen, att Swedenborgs spekulation under
den teologiska perioden rört sig i mindre fria banor än för-
ut, då han ju genomgående måst ackommodera sin åskåd-
ning efter bibeln, förbiser det faktum, att Swedenborg alltid be-
traktat bibeln såsom högsta auktoritet. Men under det att han
förut ofta måst kompromissa mellan sin egen åskådning och
bibelns uttalanden, är han nu tack vare sin allegoriska ex-
plikation fri från allt beroende af bibelordet. Visserligen
måste hans lära öfverensstämma med bibelns »inre mening»,
men vi ha sett, huru fullkomligt denna tar gestalten af hans
egen åskådning. Och ju mer han kommer till insikt om sin
mission att förkunna en ny religion, dess mindre klafbunden
blir han naturligtvis af de ortodoxa dogmerna. Det är där-
för hans teologi ännu bättre än hans naturfilosofi i Oecono-
mia låter oss se de ledande tendenserna i hans tankevärld.
Jag vänder mig först till de problem, som redan under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
