Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skan, skapad i hans afbild, vet, att hon är människa. (A.
C. 3061.) Att man ryggat tillbaka för att tänka sig Gud i
kroppslig form, beror på att man ej förstått, att det finns
andliga kroppar likaväl som naturliga.
Man har mot denna lösning af treenighetsproblemet in-
vändt, att den svårighet, som Swedenborg trott sig undvika
genom att förkasta läran om tre personer i gudomen, i stäl-
let måste möta honom, då det gäller att inom en enda per-
son inrymma dessa olika väsensdelar.1 Man förbiser emel-
lertid härvid, att den dualism, som finnes mellan den ned-
stigne gudens gudomliga själ och mänskliga väsen, har sin
fullkomliga motsvarighet i Swedenborgs vanliga psykologiska
system. Det råder hos gudamänniskan samma motsats mel-
lan yttre och inre som hos alla, endast med den skillnaden
att Gud i sin människogestalt utan vacklande besegrar alla
frestelser och till sist kan gudomliggöra sitt mänskliga vä-
sen, något, som ej är möjligt för människan. Det är denna
,process, som möjliggör förbindelsen mellan människan och
Gud och på samma gång är det oupphinneliga mönstret för
människans egen pånyttfödelse.
Däremot har man naturligtvis alldeles rätt, då man på-
pekar, att i Swedenborgs lära Kristusgestaltens personligt
mänskliga drag alldeles utplånas och att hans frälsningsmis-
sion mister den betydelse den har i vanlig kristen åskådning.
Men detta har ju just varit ett af de drifvande motiven till
Swedenborgs förkastande af den ortodoxa treenighetsläran.
Genom sin starka opposition mot läran om rättfärdiggörelsen
genom tron allena, kom han så småningom att förkasta alla
de kristna dogmer, som stodo i samband därmed, läran om
arfsynden, om Guds vrede och framför allt hela den kristna
försoningsläran. Kristus kom ej till världen för att genom
en ställföreträdande offergärning utplåna Guds vrede och
återlösa mänskligheten, och ingen kan vinna saligheten ge-
nom tillräknandet af hans förtjänst.2 Han steg ned på jor-
249
1 Så t. ex. i den ofvan citerade artikeln i Prot. Realenc. XIX, s. 190.
2 Jag begagnar tillfället att i förbigående påpeka det orimliga i det först af
Cornelius framkastade och sedermera ofta upprepade påståendet, att Sweden-
borgs treenighetslära skulle påminna om Zinzendorfs. Likheten skulle bestå i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
