Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen - Afvikelser från lutheransk dogmatik och öfverensstämmelse med Dippel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
teologiska system och framhållit deras samband med hans
tidigare spekulation. Att redogöra för samtliga hans afvi-
kelser från lutheransk dogmatik ligger utanför mitt ämne
och synes mig för öfrigt erbjuda ringa intresse, då ju Swe-
denborg i Vera Christiana Religio själf systematiskt fram-
ställt dem under polemik mot den ortodoxa dogmatiken. För
att ge en antydan om hans läras historiska ställning torde
det dock vara nödvändigt att angifva hans ståndpunkt till
några af protestantismens fundamentaldogmer. Det ända-
målsenligaste synes mig härvid vara att jämföra hans upp-
fattning med Dippels. Som vi sett, hade han redan tidigt
tagit intryck af dennes läror, och öfverensstämmelsen dem
emellan blef under Swedenborgs teologiska period så stor,
att den observerades redan af flera samtida.
De allmänna likheterna äro ju också ganska iögonenfal-
lande. Dippels och Swedenborgs kritik af lutheranismen
utgå från samma grundförutsättning. De finna, att den
allt för mycket värdesätter den dogmatiska rättrogenheten,
allt för litet värderar det religiösa lifvet. »Ortopraxis gegen
Ortodoxie» är Dippels fältrop, och Swedenborg har i grun-
den detsamma. Men i denna punkt fortsätta de ju blott hela
pietismens sträfvan efter en mer innerlig, en mer lifsskapande
kristendom.
Vida viktigare är, att protestantismens brist i denna punkt
enligt bådas mening förorsakats af dogmen om rättfärdig-
görelsen genom tron allena. Genom Luthers och Calvins
reformation skulle man rycka aflatskrämeriet ur påfvens
och hans underlydandes händer. Det lyckades endast där-
igenom att man gjorde Kristus själf till en indulgens-
krämare, som på förhand förlåter synder hos dem, som
djäfvulen ännu håller fångna i alla köttets lustar. Det är
Dippels skarpa formulering af kritiken af den protestantiska
läran om rättfärdiggörelsen.1 Swedenborg har samma upp-
fattning, ehuru han knappast poängterat den så starkt. Han
framhåller, att många andar på grund af läran om den plöts-
liga rättfärdiggörelsen föra med sig från världen den före-
ställningen, att de i ett ögonblick få syndernas förlåtelse och
1 Bender, a. a. s. 53.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
