Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
att intet, som de förut gjort, tillräknas dem, ja, många äro
t. o. m. så vanvettiga, att de tro, att de kunna synda, eme-
dan de om någon tid kunna bafva en plötslig syndernas för-
låtelse. (D. S. 4542.) Orsaken till att både Dippel och
Swedenborg så starkt reagera mot läran om rättfärdiggörel-
sen genom tron allena är ju, att de tillerkänna männi-
skan ett betydligt större mått af viljefrihet, än den luther-
anska ortodoxien är villig att göra. Och en själfklar följd
häraf är att de måste förneka dess lära om arfsynden. Män-
niskan har genom Adams synd ej beröfvats sin fria vilja i
andliga ting. Vi kunna därför själfva medverka till vår
pånyttfödelse. Båda tyckas vara ense om att det onda,
som syndafallet medfört, ej bestått däri att Gud tillräknat
oss Adams synd, utan att människans första afvikelse från
Gud hos afkomman medfört böjelser för synd. »Keine im-
putation, sondern eine reelle fortgepflantzte corruption», för-
kunnar Dippel1, och Swedenborg har ju samma åskådning
(jf. ofvan s. 275).
Med den ortodoxa arfsyndsläran bortfaller också hos både
Dippel och Swedenborg teorien om en Guds vrede, som hvi-
lar öfver människosläktet. Dippel har ej nog skarpa ord för
den »hedniska», »barbariska» uppfattning, som låter Gud,
hvilken är idel kärlek, gripas af vrede liksom en dödlig och till
följd af denna vrede frångå sin plan vid skapelsen och för-
döma människan. Skillnaden mellan Guds kärlek och Guds
vrede finnes endast i människans känsla. Ty Guds »vrede»
är endast en form af hans kärlek, det är hans ifver mot
synden, som han liksom en kärleksfull läkare med beska
medikamenter vill befria människan från.2 Swedenborg pro-
testerar lika kraftigt mot att tillägga Gud mänskliga egen-
skaper och ett handlingssätt, som äfven hos en människa
skulle förefalla såsom höjden af grymhet. I ett af sina me-
morabilia (V. C. R. 134) later han i andevärlden en präst
framlägga den ortodoxa läran om huru Gud i sin vrede för-
bannat människosläktet och endast blidkats genom sin sons
lidande på korset. Den ängel, som ahör denna framställning,
1 Vcrtheidtmg seines Tractats Vem Demomtratio Evangelica 1731 s. 19.
2 Dippel, Auffrichtiges Glaubensbekänntniss 1732 s. 75. Bender, a. a. s.
219.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
