Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
funnits hos människosläktet under den äldsta kyrkans tid
och förlorades genom syndafallet. Därefter fanns en medel-
bar uppenbarelse genom korrespondenser. Och då äfven kun-
skapen om dem förlorades, sammanskrefs ordet, som nu, sedan
människan brutit bandet med Gud, af honom getts henne
som ett medel till förening med honom. Människan är alltså
numera ej i stånd att mottaga omedelbar uppenbarelse om
de gudomliga sanningarna, och hade hon icke ordet, skulle
hon vara afskild från himlen och ej äga något ljus. (De Ccelo
306, 310).
Det är lätt att förstå, att Dippel och Swedenborg härige-
nom komma att intaga en fullkomligt olika ställning till bi-
beln. Dippel protesterar mot den i teologien rådande biblio-
latrien. Han kritiserar inspirationsläran och anser, att inspi-
rationen endast kan sträcka sig till de praktiska frälsnings-
lärorna. Egentligen kan ej skriften betraktas som Guds ord.
Den är endast ett vittnesbörd om det inre, lefvande Guds
ord, som har tagit köttet i Kristus. Gud är alla kristna lika
nära, som han varit profeterna och apostlarne. En äkta kris-
ten behöfver vid sitt umgänge med Gud ej skriften; han
kunde själf skrifva heliga skrifter.1 Bibeln vill alls ej vara
någon teologisk norm; den vill vara en praktisk lifsnorm.2
Swedenborgs hela teologi bygger däremot, såsom vi veta,
på den mest strikta inspirationslära. Den gudomliga vishe-
ten döljer sig icke allenast i hvarje mening, utan i hvarje
ord af den heliga skriften. Denna inre mening har alltsedan
bibelns tillkomst varit för människan fördold, och det har
endast genom en särskild mission blifvit Swedenborg förun-
nadt att få veta och förkunna den.
Min jämförelse tprde hafva gifvit vid handen, att jag an-
ser ett inflytande från Dippel på Swedenborgs teologi obe-
stridligt, men att jag å andra sidan ej är benägen att till-
mäta det någon afgörande betydelse för utdanandet af hans
teologiska system, lika litet, som jag förut kunnat gå med
på den åsikten, att påverkan från Dippel spelat hufvud-
rollen vid hans religiösa omslag. Genom sin sträfvan efter
en mer etiskt betonad kristendom måste Swedenborg kom-
1 BENDER a. a. s. 177—180.
5 Bender a. a. s. 74—75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
