Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Den andliga världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
det okyska tillstånd, i hvilket han är, i samma mån är han
til! sitt förstånd och sin vilja, alltså till sin inre människa, i
den äktenskapliga kärleken. Och om han icke dess mindre
fortfar med utomäktenskapligt könsumgänge, så är det för
honom en nödvändighet. (D. A. C. 450—452.) Ty i forni-
catio kan den äktenskapliga kärleken gömma sig liksom det
andliga i det naturliga. (D. A. C. 449.) Den är ett mellan-
stadium mellan den äktenskapliga kärleken och den horiska
vällusten och kan vara en förberedelse till båda. Han råder
också de ynglingar, som ej kunna ingå äktenskap och ej
känna sig i stånd att styra sina lustar, att taga sig en
mätress för att ej fördärfva sig genom oordnadt köns-
umgänge.
Genom dagbokskrisen ansåg han ju sig kurerad från sin
»hufwudpassion», och under de sista trettio åren af sitt lif
har han antagligen lefvat i fullkomligt celibat. Han förefaller
alltid hafva varit blyg i sällskap med fruntimmer, och under
hans enstöriga ungkarlslif tycks detta ytterligare hafva till-
tagit. Robsahm berättar (a. a. s. 122), att Swedenborg aldrig
lät »något qvinfolk» komma in i sitt rum utan att någon
annan var tillstädes, »af orsak sade han att qvinnfolk äro
listige; de kunde uppgifva mig för en som sökt deras för
nära bekantskap».
De fakta, som jag ofvan så opartiskt som möjligt sökt
sammanställa, synas mig alla leda till den konklusionen, att
Swedenborg aldrig fått smaka den ogrumlade kärlekslycka,
som hans starka driftlif förespeglade honom såsom det högsta
af all jordisk sällhet. Det var därför han kom att förlägga
den till lifvet efter detta. Det var ej blott en logisk nöd-
vändighet, utan ett psykiskt behof för honom att låta de
himmelska äktenskapen också innesluta alla samlifvets fysiska
njutningar. Alla hans indiskreta och onödigt omständliga
skildringar af de äktenskapliga fröjderna i himlen, afde man-
liga änglarnes oaflåtliga kärleksifver och de kvinnliga äng-
lames »sjätte sinne», »sinnet för förnöjelser af mannens äk-
tenskapliga kärlek», förklaras däraf. Det är också därför
De Amore Conjugiali vid sidan af många löjliga och osmak-
liga partier rymmer ställen af en sublim poetisk skönhet och
flykt, som intet annat verk af Swedenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
