Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Den andliga världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 18
drift är detsamma, som att söka förhindra Guds verk, och
de äro därför ej bindande. »Där Gud icke gör under, sväf-
var den rätta kyskheten allramest öfver äktenskapet och
minst öfver jungfruståndet.»1
Swedenborg drifver denna uppfattning till rent paradoxala
konsekvenser. För honom är ej blott äktenskapet, utan
äfven det därmed förenade könsumgänget kyskt.2 Alla den
sant äktenskapliga kärlekens njutningar, äfven de yttersta,
äro kyska. (D. A. C. 144.) Uttrycken kyskt och icke kyskt
kunna öfver hufvud ej utsägas om något annat än äkten-
skap och sådant, som hör till äktenskap. (D. A. C. 139.)
Man kan därför icke kalla dem kyska, som lofvat ett stän-
digt celibat, om icke kärleken till ett sant äktenskapligt lif
kvarblifvit hos dem. Swedenborg säger sig hafva frågat
änglarne, om icke de, som vinnlagt sig om fromhet, ägnat
sig åt Gudsdyrkan, dragit sig undan från världens flärd
och från köttets lustar och lofvat ständig kyskhet, om
icke dessa mottagas i himlen, men fått till svar, att de ej
kunnat uthärda den äktenskapliga kärlekens sfär, utan fått
en plats utom himlen. Efter döden lösas därför alla munkar
och nunnor från sina löften för att välja, om de föredraga
ett äktenskapligt lif i himlen eller ett celibatslif vid sidan
däraf. (D. A. C. 155.)
Liksom Swedenborg genom sitt förkastande af den tradi-
tionella försoningsläran och sitt förkunnande af den verk-
samma kärleken, ansåg sig fortgå på samma väg, som Luther
inslagit, men ej kunnat fullfölja, och borttaga de sista resterna
af andligt aflatskrämeri, så trodde han sig säkerligen med
sin lära om de andliga äktenskapen ha tagit bort de sista
spåren af den klostermystik, som ännu fanns kvar i luthera-
nismen. Vi ha sett, huru han under sin kristid gett uttryck
åt en extatisk Jesuserotik, som säkerligen ej är oberoende
af herrnhutismen. Under sin teologiska period går han i
1 Sundelin, Luthers Etik (Ups. Universitets Årsskrift 1880) s. 43—46.
2 Denna asikt går tillbaka till hans naturvetenskapliga period och är en kon-
sekvens af hans lära om serier och grader. I drömdagboken framhåller han ju,
att all kärlek härstammar från kärleken till Gud och bildar en serie. Den
kroppsliga kärleken är endast en underart däraf och är därför i sig själf ren.
(jf. ofvan s. 153.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
